I Uppsala är det bara drygt 20 procent av våra elever som väljer yrkesprogram, inklusive lärlingsutbildningar. Det är allt för få. Nationellt är andelen 27 procent. Det är också så att en hel del som har påbörjat yrkesprogram och lärlingsutbildningar hoppar av eller så klarar man inte examen.
Anseendet för utbildningarna har därför av många uppfattats som lågt och till det har också bidragit osäkerheten om att få behörighet till högskolestudier. Situationen är bekymmersam med tanke på hur vi ska kunna tillgodose behovet av väl utbildad arbetskraft.
I Tyskland och Schweiz söker 60 respektive 40 procent av ungdomarna till lärlingsutbildningar. Under utbildningen får man lön, en låg lön, men uppenbart tillräcklig för att stimulera rekryteringen. Och dessutom uppnår man en generell ”anställningsbarhet”.
Enligt företrädare för Siemens är lärlingarna av central betydelse för att upprätthålla och utveckla kunskapsbasen inom företaget. Denna uppfattning syns vara allmän hos tyska företag. Det tyska lärlingssystemet har i Sverige varit känt under många år.
Det är märkligt att vare sig arbetslivet, med sina olika branscher, eller kommunen har reagerat starkare tidigare för att säkra utbildningar som ger tillgång på arbetskraft med efterfrågade kunskaper. Det behövs folk inom områden som till exempel life science/bioteknik, bygg och anläggning, fastighet, handel, hotell och restaurang, fordon, transport, vård, omsorg och skola.
Även om vissa branscher försöker marknadsföra sig behöver sådana insatser bli vassare och långt fler. Är man ute i skolorna och berättar, bjuder man in till studiebesök, ger man feriejobb et cetera?
Det är uppenbart att det krävs bättre kontakter, samarbete och samverkan mellan skola och arbetslivet. Detta inte bara för att få igång utbildningar utan också för att se till att dessa motsvarar högt ställda krav som efterfrågas av arbetslivet och leder till anställningsbarhet och jobb. Det är också viktigt att samverka inom regionen och med Arbetsförmedlingen.
I sammanhanget bör framhållas möjligheten att lärlingsutbildningarna är öppna för såväl vuxna arbetslösa som för nyanlända, vars kompetens vi bättre måste utnyttja. De bör bland annat inom lärlingssystemet få nödvändiga kompletterande utbildningsinsatser som gör dem attraktiva på arbetsmarknaden.
Information om yrkesprogram och lärlingsutbildningar, och vad de leder till, måste utformas så att de verkar lockande för ungdomarna. Vi måste anstränga oss mer för att åstadkomma en bred och omfattande marknadsföring. Studie- och yrkesvägledningen har en viktig uppgift. Frågan om kvalitet i utbildningen är det väsentligt att påvisa.
Den nya formen med gymnasial lärlingsanställning bör vara ett mycket intressant alternativ eftersom den kombineras med lön och anställning. Hälften av utbildningstiden är skolförlagd och den andra hälften är arbetsplatsförlagd. Eleven ska också ges rätt till att läsa in grundläggande högskolebehörighet.
Statsmakterna har beslutat om gymnasial lärlingsanställning 2014. En särskild lag reglerar verksamheten. Exempelvis anges att eleven ingår avtal om en tidsbegränsad anställning med en arbetsplats där det arbetsplatsförlagda lärandet sker. Statsbidrag utgår till den som anordnar utbildningen och till handledarinsatser.
Några storföretag i Sverige har insett betydelsen av att genom gymnasiala lärlingsanställningar trygga tillgången på framtida arbetskraft. Pilotprojekt planeras hos Volvo, SKF och Astra Zeneca.
Det bör övervägas hur det är möjligt att samordna lärlingsutbildning med yrkesintroduktionsanställningar, som tidigare införts för att motverka ungdomsarbetslöshet men som inte har fått någon större omfattning. Syftet med en samordning skulle vara att nå bredare grupper.
Centerpartiet vill se till att företagen och arbetslivet i övrigt får tillgång till kompetent arbetskraft. En del av denna strävan är att få fler ungdomar att välja yrkesprogram och lärlingsutbildningar. Gymnasial lärlingsanställning bör vara en attraktiv utbildning med kvalitet som är anpassad till företagens behov – de medverkar ju i utbildningen. Vi anser att förberedelser för att införa gymnasial lärlingsanställning i Uppsala bör starta omgående.
Kenny Jonsson
Ledamot i Arbetsmarknadsnämnden (C)
Unn Harsem
Ledamot i Utbildningsnämnden (C)
Stefan Hanna
Kommunalråd (C)