Skolan ska vara likvärdig och ge alla elever förutsättningar att nå så höga kunskapsresultat som möjligt. Att så inte är fallet vet vi. För att det ska bli möjligt måste lärare möta varje elev på hens villkor.
Som legitimerad lärare vet jag att det är mycket höga, ofta orealistiska, förväntningar eftersom lärare, förutom undervisningen, har ett otal arbetsuppgifter.
För att lärare ska klara det, måste skolan vara ett system för lärare. Det har vi glömt, och lärare utelämnats till att helt på egen hand vara en resurs för 30 elever i en klass.
Det finns flera systemdelar som diskuteras. Det bör bli mindre onödig byråkrati och rättning av prov och mer professionell och kollegial utveckling. OECD har också pekat på vikten av systemperspektivet.
Men läromedel – tryckta och digitala läromedel som följer läroplanen och innehåller det centrala innehållet – diskuteras knappast alls, trots att kunskapskraven för årskurs 3 och betygskraven för årskurs 6 och 9 är tydliga.
Till det kommer lärarhandledningar som ger lärare fördjupningsmaterial, prov och rättningsmallar, det vill säga ytterligare systemstöd.
Förlagsutgivna läromedel ingår självklart när den finska Utbildningsstyrelsen granskar skolan. I en undersökning från 2011 svarade 74 procent av biologilärarna att de använde läroboken på nästan varje eller varje biologilektion. Av lärarna i historia och samhällslära uppgav 92 procent att de använder sig av läroböcker ofta eller nästan alltid. Så får lärare verktyg för att förbereda, genomföra och bedöma sin undervisning. När japanska lärare samarbetar för att i så kallade lesson study under flera månader förfina och utveckla en enda lektion, är läromedlet självklart.
Men i Sverige saknar lärare och elever ofta aktuella läromedel i viktiga ämnen. Lärare har därför inte möjlighet att professionellt välja det lämpligaste verktyget till lektionen.
I stället får de ytterligare arbete när de av sin arbetsgivare förväntas göra eget undervisningsmaterial, det vill säga sina egna arbetsredskap. Elever får med stencilbuntar inte tillgång till en stomme som ger en strukturerad kunskapsprogression under hela lässåret och hela skoltiden. Föräldrar kan inte utan läromedel heller följa sina barns kunskapsutveckling.
Särskilt påtaglig blir avsaknaden av läromedel när skolor skaffar datorer utan digitala läromedel.
Att det inte är långsiktigt hållbart att lärare gör eget undervisningsmaterial, konstaterades också nyligen i en utredning. Att många lärare knappast använder de datorer som finns, lär bero på att de utan digitala läromedel inte kan undervisa effektivt.
PISA pekar på att högalikvärdighet och höga kunskapsresultat går hand i hand. Båda kräver att lärare har möjlighet att möta varje elev på hens egna villkor. För att det ska bli möjligt måste skolan vara ett system som avlastar lärare och förstärker den unika lärarkompetensen.
Läromedel som översätter läroplanen till undervisning under hela läsåret är en stomme i det systemet.
Om Sverige ska tillbaka till PISA-toppen måste vi låta lärare komma till sin rätt.
Rickard Vinde
vd Svenska Läromedel