Ellen Fries Àr en ny kommunal gymnasieskola som öppnade hösten 2020 med ledord som att det Àr viktigt att alla elever nÄr sina mÄl men ocksÄ ord om att skolan ger stöd för eleverna att formulera sina mÄl för gymnasiet och framtiden. Bland moderna sprÄk erbjöd Ellen Fries italienska, ett sprÄk som sÀllan finns valbart pÄ högstadiet, som nytt sprÄk. Ett inte obetydligt antal elever valde att hörsamma detta och gjorde sedan ett aktivt val för att fÄ lÀsa just italienska.
Italien Àr vÀrldens Ättonde största ekonomi med en BNP som Àr mer Àn tre gÄnger sÄ stor som Sveriges. I EU Àr Italien den tredje största ekonomin, bara Tyskland och Frankrike Àr större. I unionen har cirka 56 miljoner mÀnniskor italienska som modersmÄl, ungefÀr lika mÄnga som har franska. Tyska Àr det enda sprÄket som fler har som modersmÄl.
Ellen Fries erbjöd, och elever valde, alltsÄ ett sprÄk som Àr av stor betydelse i EU. Ett nytt sprÄk för de nya eleverna som kom till ny skola. Eleverna har nu börjat komma in i sprÄket och pÄ sÄ vis börjat lÀgga grunden för fortsatta studier i Àmnet men ocksÄ börjat att tjÀna in, i vissa stycken ovÀrderliga, extra meritpoÀng.
En elev som har högsta betyg i alla Àmnen nÄr ett meritvÀrde pÄ 20 poÀng. Det finns möjlighet att lÀsa in extra meritpoÀng i moderna sprÄk, engelska och matematik. Moderna sprÄk kan ge upp till 1,5 poÀng av de maximalt 2,5 poÀng som gÄr att fÄ. Dessa poÀng lÀggs till ovanpÄ de meritpoÀng som maximalt gÄr att lÀsa in pÄ ett fullstÀndigt program pÄ gymnasiet. Den högsta möjliga meritpoÀngen ökar dÄ frÄn 20 till 22,5. MeritpoÀngen Àr avgörande för eleven att senare kunna komma in pÄ en attraktiv universitetsutbildning.
Det som nu hÀnder Àr att Ellen Fries vÀljer att sluta med undervisningen i italienska. Det vore mÄhÀnda trÄkigt, men i sig inget problem, om det bara skulle gÀlla för de nya elever som börjar till hösten. De har möjligheten att vÀlja ett annat sprÄk eller en annan skola. Problemet Àr att eleverna som började i höstas och som snart lÀst sprÄket i ett Är inte kommer att kunna fortsÀtta med det. Det betyder att eleverna förlorar möjligheten till fullstÀndig studieplan i sitt nya sprÄk. De kommer inte utan kompletteringar att kunna lÀsa Àmnet pÄ universitetet. Men, vilket pÄ kort sikt kanske Àr viktigast, de förlorar ocksÄ möjligheten att lÀsa in de poÀng i sprÄket som krÀvs för extra meritpoÀng, poÀng som alltsÄ kan vara av mycket stor betydelse för elevens fortsatta möjligheter att studera vidare.
Skolan borde rimligen redan tidigt i höstas, kanske rent av vid terminsstarten, kunnat göra en bedömning av möjligheterna att genomföra utbildningen. Om det redan dÄ fanns risk för att elevunderlaget inte skulle rÀcka sÄ borde man ha fattat beslutet att stÀlla in kursen. DÄ skulle eleverna redan vid terminsstarten fÄtt möjlighet att vÀlja ett annat sprÄk, annat Àmne eller byta skola eftersom förutsÀttningarna Àndrats. Om Ellen Fries hÄller fast vid beslutet att lÀgga ner italienskan stÀnger man aktivt dörren för behörighet och poÀng i ett Àmne som skolan uppmuntrade elever till att söka. Det Àr inte rimligt.
Jag har förstÄelse för den ekonomiska realiteten. Men jag utgÄr ifrÄn att skolan har Ätminstone treÄrsplaner för sina utbildningar. Saknas dÄ förutsÀttningar initialt sÄ lÀr dessa knappast förbÀttras under den nÀrmaste tiden. Har man dÄ fattat beslut att ÀndÄ starta en utbildning mÄste man ta konsekvenserna av detta. Eleverna ska inte behöva drabbas av skolans tillkortakommanden i detta.
Med en slogan som att vid âEllen Fries gymnasium Ă€r det viktigt att alla elever nĂ„r sina mĂ„lâ och sedan sjĂ€lvt rycka undan mattan för de elever som lyssnat till skolans lockrop Ă€r knappast nĂ„got som skapar förtroende. Men det viktigaste Ă€r Ă€ndĂ„ skolans skyldighet att ge eleverna möjlighet att ta sina poĂ€ng sĂ„ eleverna fĂ„r en chans att nĂ„ sina mĂ„l.