LÄt oss hoppas att Ukrainas öde blir bÀttre Àn Kosovos

Precis som i Ukraina i dag, begicks svÄra övergrepp och krigsförbrytelser i Kosovo, skriver Shqiptar Oseku.

NÀr krigsövergrepp Äterigen begÄs pÄ europeisk mark fÄr vi inte blunda för det som sker, menar Shqiptar Oseku.

NÀr krigsövergrepp Äterigen begÄs pÄ europeisk mark fÄr vi inte blunda för det som sker, menar Shqiptar Oseku.

Foto: Emilio Morenatti

Debatt2023-01-18 06:30
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

I mitt gamla hemland Kosovo mindes man i helgen massakern för 24 Ă„r sedan som utplĂ„nade byn Reçak. 45 vĂ€rnlösa bybor av bĂ„da könen mejades ner, offren var i Ă„ldern frĂ„n 82 till 12 Ă„r. De serbiska styrkor som utförde massakern plundrade sedan byn och satte eld pĂ„ husen. Det som Butja Ă€r för ukrainare, det Ă€r Reçak för albaner. 222 barn i byn blev förĂ€ldralösa den ödesdigra dagen. 

HĂ€ndelseförloppet den 15 januari 1999 Ă€r vĂ€ldokumenterat. Ögonvittnen lever kvar, bilder och videomaterial finns, liksom skildringar frĂ„n Amnesty och Human Rights Watch. Till och med nĂ„got sĂ„ ovanligt som en forensisk rapport frĂ„n en EU-ledd brottsplatsundersökning som leddes av en finsk rĂ€ttslĂ€kare. Hon kvalificerade massakern som ”brott mot mĂ€nskligheten” och vittnade senare i krigsförbrytartribunalen Haag. FN:s generalsekreterare och sĂ€kerhetsrĂ„det fördömde redan 1999 dĂ„det uttryckligen som en massaker utfört av serbiska styrkor. Det rĂ„der alltsĂ„ ingen som helst tvivel om vare sig offer eller förövare, lika lite i Reçak som i Butja.

Söker du Reçak pĂ„ Google kommer du Ă€ndĂ„ att hitta en uppsjö av lĂ€nkar som förnekar att massakern Ă€gt rum över huvud taget; alternativt att den Ă€r iscensatt av albaner och/eller av vĂ€sterlĂ€ndska agenter som skyllt pĂ„ serber. Serbiens nuvarande president Aleksandar Vucic kallar Ă„terkommande Reçak för ”en fabrikation”. Ingen i Serbien har dömts för Reçak. Ingen har Ă„talats. Ingen har ens förhörts, vare sig misstĂ€nkt eller vittne. 

Reçak och de övriga 21 massmorden i Kosovo under Ă„ren 1998-1999 kostade drygt 14 000 mĂ€nniskor livet, nio av tio offren var albaner. Det serbiska barbariet satte drygt 80 procent (!) av befolkningen pĂ„ flykt och sex sjĂ€ttedelar av alla hus och byggnader förstördes. VĂ€rldsbanken bedömde efter kriget att de ekonomiska skadorna uppgift till 8 miljarder amerikanska dollar. Omkring 20 000 vĂ„ldtĂ€kter begicks i riktat sexuellt vĂ„ld avsedd att fĂ„ albanska familjer att lĂ€mna Kosovo. 

ÄndĂ„ lever Kosovo kvar med sitt Donetsk och Balkan med sitt Serbien, eftersom omvĂ€rlden tröttnade för tidigt. Faktum Ă€r att EU i dag behandlar Kosovo styvmoderligt jĂ€mfört med Serbien. Serbien fĂ„r Ă„rligen fallande index i demokrati och transparens och betecknas nu som ett ”halvfritt samhĂ€lle”, som fortsatt hotar sina grannar. Serbiska medborgare fĂ„r resa visumfritt inom EU.  Under 2022 fick Serbien 4 miljarder Euro i sĂ„ kallade FDI, utlĂ€ndska direktinvesteringar, varav 70 procent frĂ„n EU. JĂ€mför med Kosovo, som klĂ€ttrar uppĂ„t varje Ă„r i demokrati och transparens men bara fĂ„r allmosor frĂ„n EU och förblir isolerat.

LĂ„t oss hoppas att Ukraina fĂ„r ett bĂ€ttre öde Ă€n Kosovo, att det som hĂ€nt Reçak inte hĂ€nder Butja. Men jag befarar det vĂ€rsta. Respice in praeteritum, brukade sibyllorna sĂ€ga, titta pĂ„ det förflutna. Den som vill sia om Ukrainas framtid fĂ„r gĂ€rna titta pĂ„ Kosovos förflutna och dess nu och förbereda sig för det vĂ€rsta: ett revanschistiskt Ryssland som förlorar sitt krig men förnekar sitt ansvar. DĂ„ Ă€r det viktigt att vi inte lĂ€mnar jobbet halvfĂ€rdigt. Ukraina – och Kosovo! – förtjĂ€nar bĂ€ttre Ă€n sĂ„.