I slutet av januari träffade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting en överenskommelse om att genomföra en fyraårig nationell satsning för att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna i cancervården. Under 2015 satsas nära 500 miljoner kronor, det mesta som stimulansbidrag till de landsting som önskar delta i satsningen. Motsvarande summa satsas därpå varje år under ytterligare tre år.
Ledordet för satsningen är ”Alla dagar räknas” och idén kommer från Danmark, som för några år sedan införde så kallade ”Pakkeförlöp” med fastställda maximala väntetider för olika etapper i vårdkedjan.
Hos oss används beteckningen ”Standardiserade Vårdförlopp” (SVF). Fem diagnoser har valts som pilotprojekt – leukemi (blodcancer), huvud- och halscancer, matstrupe- och magsäckscancer, prostatacancer och cancer i urinblåsa och urinvägar.
Det råder inget som helst tvivel om att väntetiderna inom såväl akut- som cancervården, med några få undantag, är under all kritik.
Myndigheten Vårdanalys har nyligen kommit ut med en rapport som sammanfattar de svenska och internationella resultaten från den så kallade International Health Policy Survey 2014 där man jämför patienters (55 år eller äldre) erfarenheter från kontakter med vården. Jämförelsen har gjorts med tio andra länder. Den övergripande slutsatsen Vårdanalys drar är att ”Svensk sjukvård har stor förbättringspotential jämfört med de andra länderna i undersökningen”.
Vidare konstateras att ”Tillgängligheten till specialiserad vård har minskat i Sverige sedan 2010 och väntetid till besök är i dag bland de längsta internationellt sett.”
I Socialstyrelsens (SoS) rapport ”Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar” från december 2014 anges att väntetiderna inte har förbättrats sedan 2010 samt att tiderna varierar mycket mellan sjukhusen och att Uppsala ligger i bottenskiktet.
Tabellen ovan visar på långa köer – och alldeles speciellt för prostatacancer – samt stora skillnader mellan landstingen. Ingen förbättring har således skett sedan 2010, vilket är mycket oroande.
Hur är då läget för Uppsala läns landsting? Åtminstone vad gäller prostatacancer är det inte något att skryta om. Uppsala ligger på 175 dagar för medel–högrisk prostatacancer, vilket är nära riksgenomsnittet (172). Däremot är vi påtagligt sämre än riksgenomsnittet vad gäller väntetiden från remiss till behandlingsstart vid metastaserad prostatacancer, 55 dagar mot 42. Det sistnämnda ser vi som högst anmärkningsvärt.
Även när det gäller jämförelse med andra cancerformer har vi som drabbats av prostatacancer anledning att rikta kritik mot sjukvården inom vårt landsting.
Medianväntetiden för prostatacancer är 175 dagar i Uppsala. För samtliga övriga cancerformer ligger Uppsala under 69 dagar.
Väntetiden för prostatacancerpatienter är således 150 procent längre än vid övriga cancerformer. Detta väcker naturligtvis frågor: Har vi en jämställd vård eller diskrimineras männen i vården? Betraktas prostatacancerpatienter vara i en ”ej samhällsproduktiv ålder” – råder åldersdiskriminering? Har vi ett systemfel, som innebär att urologpatienter får sämre vård? Anses prostatacancer generellt mindre aggressiv än andra cancerformer, varför väntan inte är något problem?
På den sista frågan är svaret faktiskt ja, dock under förutsättning att det är en mindre aggressiv form av prostatacancer. Men det är just det som är det stora problemet inom området. Vi har ännu inget säkert sätt att bestämma hur aggressiv prostatacancern är.
Det skall också noteras att prostatacancer är den cancerform som kräver flest dödsoffer av alla cancerformer bland män, varje år cirka 2 400.
Denna siffra har varit i stort sett konstant under flera år. Med detta sagt må inses att en väntetid på sex månader kan vara ytterst påfrestande både för patient och anhöriga.
Om landstinget i Uppsala län önskar ta del av ”väntetidsmiljonerna” i år och kommande tre år måste krafttag tas för att minska köerna. De fem första standardiserade vårdförloppen skall införas under 2015, om så ej sker kan inga pengar erhållas de kommande tre åren.
Senast den 15 mars skall en omfattande handlingsplan finnas på bordet som anger hur de standardiserade vårdförloppen skall införas.
Och senast den 1 november skall resultatet av arbetet och införandet av vårdförloppen redovisas. Kraven på handlingsplanen är omfattande, endast några få exempel ges här.
För behandling av prostatacancer skall medianväntetiden minskas från 175 dagar till 60 dagar. Behandlingen av varje prostatacancerpatient skall diskuteras i en så kallad multidisciplinär konferens i närvaro av urolog, onkolog och kontaktsjuksköterska. Det ställs krav på inrättandet av kontaktsjuksköterskor som följer patienten från det att diagnosen ges, vilket vi också krävde i en debattartikel i UNT för ett år sedan. Tyvärr har det inte hänt mycket inom detta område.
I handlingsplanen skall slutligen redovisashur samarbetet med patient och patientföreträdare skall ske. Vi från Prostatacancerföreningen ställer mer än gärna upp, men åtminstone hittills har intresset från sjukvårdens sida varit synnerligen begränsat. De sporadiska kontakter som hittills förevarit har alltid skett på vårt initiativ.
Stig Lindahl, ordf
Bernt Åslund, v ordf
Björn Hammarberg, ledamot
Prostatacancerföreningen i Uppsala län