Lokalkostnaderna ska ned

Vi har fokuserat på att få ner lokalkostnaderna och på så vis skydda gymnasieskolan från nedskärningar, skriver fyra rödgröna politiker i ett svar till tio gymnasielärare (UNT Debatt 1/3).

Ilona Szatmari Waldau (V)

Ilona Szatmari Waldau (V)

Foto: Sven-Olof Ahlgren

DEBATT2016-03-14 16:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi kan inte nog understryka hur viktiga lärare är. Skickliga lärare är avgörande för att barn och unga ska ges de bästa förutsättningarna i sitt lärande och möjligheten att forma sin framtid.

Den rödgröna majoritetens mål är att alla elever ska gå till skolan med glädje och klara sin gymnasieexamen. Eleverna ska må bra och känna sig trygga i skolan. För att nå dit gör vi allt vi kan för att stödja våra förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Tidiga insatser är centrala men artikelförfattarna har självklart rätt i att alla skolformer har en viktig roll för att vi ska lyckas med skolans uppdrag.

Gymnasieskolan kräver en omställning och vi förstår att det innebär påfrestningar för lärare och annan skolpersonal.

Orsakerna till förändringarna är att den kommunala gymnasieskola under ett antal år har överdimensionerats eftersom elevantalet minskat.

Därför dras gymnasiet med stora underskott. När vi fick väljarnas förtroende att leda Uppsala hade kommunen stora underskott där den kommunala gymnasieskolan stod för över 50 miljoner kronor. Prognosen pekade på ett ytterligare försämrat läge om inga förändringar genomfördes.

Kommunen pressas också av krav från fristående gymnasiekoncerner att betala ut extra ersättning till följd av den kommunala gymnasieskolans underskott. Dessa krav grundar sig i lagstiftning som innebär att vi som kommun ska ge likvärdig ersättning till våra skolor oavsett huvudman. Friskolorna kan dock skjuta in aktieägartillskott till sin verksamhet utan att kommunen kompenseras. Rimligheten i det här systemet kan starkt ifrågasättas.

Sammantaget har vi haft en ohållbar utveckling.

Om inte kostnadsanpassning görs i skolan så skulle annan kommunal verksamhet påverkas, till exempel socialtjänsten och äldreomsorgen.

Samtidigt är det också viktigt för våra medborgare att känna till att vi även gör stora besparingar på tjänstemannasidan, bland annat på kommunledningskontoret. Det är inte bara gymnasieskolan som är påverkad.

Läget är allvarligt, men redan förra våren beslutade att ta ett större grepp kring gymnasieskolans ekonomi.

Vi har fokuserat på att få ner lokalkostnaderna och på så vis skydda gymnasieskolan från nedskärningar på lärare och undervisning.

Det görs inga vinstuttag i våra kommunala bolag. Det eventuella överskott som bolagen gör går direkt från kommunen tillbaka in i verksamheten.

Detta är bakgrunden till de svåra besluten att stänga två gymnasieskolor och att ta bort ett antal inriktningar med ett litet elevunderlag. På så vis får vi till en effektivare lokalanvändning och får mer resurser över till bland annat undervisning och elevhälsa. Ett intensivt arbete pågår nu för att genomföra de besluten. Dessutom arbetar vi hela tiden för att dra nytta av fördelarna med att se varje barn från förskola till gymnasium.

Genom bättre samverkan mellan skolformerna kan vi använda lokalerna på ett mer flexibelt sätt.

De konsekvenser på arbetsmiljön som artikelförfattarna tar upp som följd av åtgärderna tar vi på stort allvar. Ett arbete kring arbetsmiljön pågår. Tillsammans med fackliga företrädare arbetar utbildningsförvaltningen med ett konkret projekt för att minska lärares arbetsbelastning. Vi bedriver en skoldialog för att säkra kompetensförsörjningen av skolan i framtiden och genomför en lärarlönesatsning.

Vi fortsätter att vända på varje sten för att resurserna i gymnasieskolan ska användas på ett bra sätt. En mindre del av de samlade åtgärderna syftar till att minska på vissa stödjande funktioner, något vi gärna hade sluppit göra. Men det stora arbetet inriktas på att få ner lokalkostnaderna.

Många vill värna de gymnasieskolor vi har i dag med egna starka profiler i attraktiva delar av staden.

Det är viktigt att hitta en balansgång där vi tillsammans kan utveckla gymnasiet i stället för att bita oss fast i gamla strukturer.

En möjlighet för våra gymnasieskolor att få ökade resurser är att skollokalerna skulle kunna hyras ut kvällstid, på helger och sommarlov. Lokalerna blir mindre kostsamma för skolan om de används mer effektivt.

Vi behöver sätta i gång ett sådant arbete, och vi vill i det här läget vara både öppna och kreativa. Vi ska använda alla verktyg vi har för att lärares arbetsmiljö och elevernas utbildning ska vara bra.

Marlene Burwick (S), kommunstyrelsens ordförande

Maria Gardfjell (MP), kommunalråd

Ilona Szatmari Waldau (V), kommunalråd

Caroline Andersson (S), ordförande i utbildningsnämnden

Läs mer om