I förra veckan (UNT Debatt 6/1 2016) skrev Liberala Ungdomsförbundets ordförande Henrik Edin att fackets sympatiåtgärder bidrar till att hålla unga och invandrare utanför arbetsmarknaden. Högern har en lång tradition av att tillsammans med näringslivet på olika sätt vilja begränsa arbetares organisering.
Därför är det inte särskilt förvånande att LUF använder unga och invandrare som slagträ i sin strävan att en gång för alla krossa den svenska modellen. Vilket är cyniskt då just dessa grupper som LUF låtsats bry sig om drabbas hårdast av försämrade arbetsvillkor.
Ungdomsarbetslösheten sjunker. Siffrorna ligger dock fortfarande på oacceptabelt höga nivåer. SSU delar analysen att åtgärder måste vidtas mot ungdomsarbetslösheten, men vi delar inte metoderna. Att en begränsning av strejkrätten är högst upp på LUFs dagordning säger något om deras bristfälliga politik. Sympatiåtgärder på arbetsmarknaden sker ytterst sällan, år 2014 användes det i tre konflikter. Likväl är det ett nödvändigt inslag när facken inte har någon annan utväg.
I stället för att presentera trovärdiga reformer som får fler unga i arbete fastnar LUF i att diskutera irrelevanta och effektlösa åtgärder som inte har stöd i forskning.
Att hävda att ökad lönespridning är en lösning på långtidsarbetslöshet bland unga är att uppvisa en förenklad bild av arbetsmarknaden. Lönenivåer styr inte efterfrågan på arbetskraft. Det är behoven i samhället som måste matchas med kompetent arbetskraft. Arbetslösheten i gruppen utan gymnasial utbildning är fem gånger högre än i gruppen med eftergymnasial utbildning. Där behövs utbildningsinsatser för att matchningen ska fungera bättre. På så sätt rustar vi unga som står långt ifrån arbetsmarknaden med bästa förutsättningar för att få sitt första jobb.
Vägen framåt är inte sänkta löner, skattesänkningar och en urholkning av den svenska modellen.
Vägen framåt är en aktiv arbetsmarknadspolitik med riktade insatser mot grupperna som står längst ifrån arbetsmarknaden. För att få fler unga och utrikes födda i arbete krävs investeringar i utbildning och fler jobb med schyssta villkor. Inte attacker mot facket.
Pavlos Cavelier Bizas, ordförande SSU Uppsala
Linus Jarhede, facklig-politisk talesperson SSU Uppsala