Vill du veta hur vi kan lyfta skolan? Fråga en skolledare. Sveriges Skolledarförbund har sammanställt de viktigaste förändringarna för att vi även i framtiden kunna lita på att vi har ett hållbart och framgångsrikt skolledarskap i förskola och skola. Det handlar om lön, rimliga förutsättningar, tillit, trygghet och stabilitet.
Sällan har väl skolans grundläggande funktion och roll framträtt så tydligt som nu. Sverige är ett till stora delar tryggt och välfungerande land. Men det hindrar inte att vi också har utmaningar. Och till och med skamfläckar, vilket inte minst #metoo- kampanjen visat.
De utmaningar som följer av en växande befolkning, integration av nyanlända och ökande skillnader i livsvillkor är inget som skolan kan lösa på egen hand. Men vi som arbetar inom förskola och skola vet att våra insatser spelar en stor och ibland avgörande roll.
Vi har vant oss att leva i ett öppet och demokratiskt samhälle men ser nu att dessa värden står under attack. Utbildning är det bästa vaccinet mot nationalistiska strömningar grundade på okunnighet och rädslor.
Via #metoo förmedlas en förfärande bild av närmast institutionaliserat maktmissbruk inom flera sektorer av vårt samhälle. Ett maktmissbruk som ofta, men inte alltid, utövas av män och riktas mot kvinnor. Jag känner mig trygg i att mina medlemmar, skolledarna, alltid har värdegrundsfrågorna högt uppe på dagordningen men ser samtidigt att vårt arbete uppenbarligen inte räckt till.
Skola och utbildning är centrala funktioner för ett tryggt, demokratiskt och jämställt samhälle. Och skolledaren är själva garanten för att verksamheten håller hög kvalitet. Men vad händer den dagen vi inte hittar någon som kan eller vill ta på sig detta långtgående ansvar? För att undvika att hamna där föreslår vi följande:
•Skolledare ska ha en lön som motsvarar uppdraget och som stimulerar till höga prestationer. Det är inte orimligt att rektor har en lön som överstiger 70 000 kronor i månaden. Löneavståndet till den personal som rektor leder bör inte vara mindre än 25 procent för att säkerställa att vi även fortsättningsvis kan locka skickliga ledare till rektorsuppdrag.
•Förutsättningarna för ledarskapet måste bli mer rimliga. Färre medarbetare per rektor/förskolechef ger mer tid att stötta och coacha lärarna vilket leder till högre kvalitet i verksamheten och bidrar till läraryrkets attraktivitet. Att leda fler än 25 ställer stora krav på en väl fungerande stödorganisation. Medelvärdet för rektorer ligger i dag på 38 medarbetare. Förskolechefer har 41. Det säger sig självt att sådana organisationer blir sårbara.
•Styrkedjan måste fungera bättre. Skolledarnas ansvar är stort och de måste ha inflytande över hur resurserna fördelas för att kunna ta det ansvaret fullt ut. Lokala politiker måste våga lita på skolledarna och minimera antalet uppdrag vid sidan av det nationella läroplansuppdraget.
•Samhället behöver säkra tryggheten på våra skolor. Allt fler av våra medlemmar utsätts för hot och våld på sin arbetsplats, främst av anhöriga till barnen och eleverna. Skolledarna har en samhällsbärande funktion och vi vill därför att regeringen överväger att ge skolledare sk tjänstemannaskydd. Genom skärpta straff skulle samhället markera vikten av att skolan även fortsättningsvis ska stå fri från obehörig påverkan.
•Vi måste enas om en stabil färdriktning för skolan. Skolkommissionens förslag kring ny resursfördelningsmodell för ökad likvärdighet, professionsprogram för fördjupad kompetens hos skolledare och lärare samt system för att öka den sociala blandningen av elever är några strategiska frågor som politiker behöver enas kring.
Att leda förskola och skola är kanske de viktigaste och finaste ledaruppdragen vi har. Genom att lyssna på skolledarna kan vi gemensamt möta de utmaningar vi står inför och fortsätta arbeta för ett samhälle präglat av demokratiska värderingar och jämlikhet.
Matz Nilsson
Förbundsordförande Sveriges Skolledarförbund