Många av de människor som i dag lever med fattigdom och hunger odlar mat som vi äter i Sverige. Rättvisa handelsvillkor bidrar till en inkluderande tillväxt, där marginaliserade människor deltar i och gynnas av den ekonomiska utvecklingen. Vi kan alla – som konsumenter, medborgare, politiker, företag och civilsamhälle – bidra till att fler får möjlighet att delta i rättvis handel.
Snart uppmärksammas två viktiga dagar i kalendern: ”Världslivsmedelsdagen” den 16 oktober och ”Internationella dagen för utrotning av fattigdom” dagen därpå. Det är bra att dessa dagar uppmärksammas en gång varje år. Frågorna behöver dock den uppmärksamhet de förtjänar – varje dag.
Fortfarande år 2014 är fattigdom och undernäring utbredd, det är en av de största utmaningar som världen står inför. Många av de som lever i länder med utbredd fattigdom och varje kväll går och lägger sig hungriga arbetar med att producera livsmedel som vi äter i Sverige.
Vinsterna av den världshandel som bedrivs i dag kommer bara ett fåtal till del. Mest utsatta är råvaruproducenterna, i början av handelskedjan. Endast några få procent av försäljningspriset i affären hamnar hos odlarna och de anställda som skördar kaffet, plockar tebladen eller rensar kakaofrukterna. Alltför ofta sker även grova kränkningar av mänskliga rättigheter i produktionen av de varor som vi konsumerar varje dag.
Det vilar ett gemensamt ansvar på var och en för att vi tillsammans ska kunna utrota den orättvisan. Det handlar om att bidra till ett samhälle där vi stärker människors förutsättningar att lyfta sig ur fattigdom och därmed också lägga grunden för en mer hållbar produktion.
Vi är övertygade om att en handel som bygger på ömsesidig respekt och respekt för mänskliga rättigheter är ett effektivt verktyg som kan bidra till fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling.
Handelsregler och praxis måste reformeras med målet att övervinna orättvisor och att stärka anställda och småskaliga producenter i utvecklingsländer.
Världshandeln är en av anledningarna till att tillväxten är hög i flera av världens fattigaste länder. Men samtidigt vet vi att tillväxten i de flesta fall är snedfördelad – en stor del av befolkningarna tar inte del av vinsterna. I många fall växer ekonomin på bekostnad av både mänskliga och miljömässiga resurser och skapar ett ekonomiskt utanförskap. Den stora utmaningen är att människor som lever i utsatthet och fattigdom har små möjligheter att delta i, bidra till, eller dra nytta av den globaliserade ekonomins möjligheter.
För att bryta det ekonomiska utanförskapet behövs en inkluderande tillväxt, det vill säga ett tillväxtmönster där även fattiga och sårbara människor deltar, bidrar och gynnas.
En sådan handel vill Fairtrade verka för. När du som konsument väljer Fairtrade-märkta produkter bidrar du till att odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor, genom att producenten garanteras ett minimipris som överstiger produktionskostnaden. Det ger trygghet för alla som inte har så stora marginaler att leva på. Utöver den högre betalningen får odlarna också en premie. Den används till att utveckla lokalsamhället och till investeringar i jordbruket, bland annat för att kunna ställa om till en hållbar produktion.
Producenterna behöver också uppfylla en rad kriterier som bidrar till högre löner och främjar demokratin, organisationsrätten samt miljöhänsyn i produktionen.
I dag verkar Fairtrade Sverige och Svenska kyrkan för att diplomera kommuner och församlingar, genom Fairtrade City och Kyrka för Fairtrade. Det är två viktiga verktyg som bidrar till att öka medvetenheten i kommuner och församlingar om hållbarhetsfrågor – hos såväl beslutsfattare som konsumenter, medborgare och medlemmar. Genom att ändra inköps- och konsumtionsmönster kan vi tillsammans göra skillnad. När fler kommuner och församlingar blir diplomerade ökar kunskapen kring frågor om en hållbar konsumtion och fler odlare och anställda får förbättrade arbets- och levnadsvillkor.
Svenska kyrkan och Fairtrade Sverige anser att vi alla behöver ta ett gemensamt ansvar för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning i världen.
Sveriges regering och EU:s nya handelskommissionär Cecilia Malmström behöver driva frågan om en fri men också rättvis handel i de avtal som förhandlas och genomförs under mandatperioden. Den utbredda fattigdomen och undernäringen i världen måste få ett slut. Vi måste tillsammans ta ett ansvar för hållbar utveckling, tvärs över alla politikområden, i samarbete mellan regeringar, lokala myndigheter, företag, det civila samhällets organisationer och medborgare. En mer rättvis värld är möjlig men då behöver vi vara fler som går från ord till handling.
Magdalena Streijffert, generalsekreterare för Fairtrade Sverige
Erik Lysén, internationell chef för Svenska kyrkan