Mer tid för eleven

Eleverna är de stora förlorarna när lärares kärnuppdrag inte värnas, skriver företrädare för Lärarnas riksförbund.

Lärarnas arbetssituation medger i dag inte att lärarna uppfyller sitt kärnuppdrag: att ge eleverna förutsättningar att nå sin fulla potential, skriver Katarina Reineck med flera.

Lärarnas arbetssituation medger i dag inte att lärarna uppfyller sitt kärnuppdrag: att ge eleverna förutsättningar att nå sin fulla potential, skriver Katarina Reineck med flera.

Foto: Tomas Lundin

Debatt2018-05-14 00:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Lärarnas riksförbunds medlemmar kräver att Uppsalas politiker på allvar tar tag i de brister som finns i lärares och elevers vardag.

Eleverna har rätt till att nå sin fulla potential. Lärarnas kärnuppdrag består i att ge eleverna förutsättningar. Men vår arbetssituation medger inte det i dag.

Allt fler lärare väljer tyvärr bort läraryrket på grund av bristande stöd, vilket konstateras av Skolverket 2017.

De lärare som stannar kvar får en allt tuffare situation. Det är kommunerna, inte staten, som sedan 1991 förfogar över lärares villkor. Vi begär nu att Uppsalas politiker visar att de kan ge oss förutsättningar att arbeta professionellt för att gynna den goda undervisningskvaliteten.

• Sätt gränser för lärares uppdrag

• Specificera och tidsbestäm lärares arbetsuppgifter

• Organisera så att eleverna klarar sin skolgång: speciallärarstöd, hållbar IT och elevvård

• Garantera att lärare ges systematisk och kvalitetssäkrad fortbildning på såväl individuell som kollektiv nivå

• Skapa en accepterad löneprofil med koppling till tydliga ansvarsområden

• Ge lärare större inflytande över det egna arbetet

Den statliga utredningen ”Med undervisningsskicklighet i centrum SOU 2018:17, lyfter fram att skolans uppdrag är större än lärarnas. I dag landar ändå alltför många och ickekvalificerande arbetsuppgifter på lärarnas bord. Den enda tid som står till förfogande att genomföra dessa extra uppgifter är planeringstid och tid för uppföljning av lektioner.

Eleverna är således de stora förlorarna när lärares kärnuppdrag inte värnas. Lärarna behöver mer tid för varje elevs kunskapsutveckling.

Lärarna åläggs att lösa många av skolans problem. Medarbetarundersökning 2018 visar ändå att motivationen är hög. Samtidigt uppger 70 procent av Utbildningsförvaltningens medarbetare att de upplever negativ stress. För lärare har detta sin grund i att man prioriterar undervisningen. 40 procent uppfattar sig dessutom ha bristande förutsättningar.

Erfarna lärare har åtminstone bättre möjlighet att trots allt hantera kraven. Det är till exempel väl belagt att eleverna gynnas av att undervisas av erfarna lärare (SOU 2018:17). De strategier och genererade kunskaper som byggs upp över tid ger en stadga i yrkesutövningen som unga lärare saknar. Unga lärare behöver tillägna sig yrkeserfarenheter som erfarna lärare har. Att dessa lärare stannar och utvecklas i yrket är avgörande för elevernas kontinuitet och arbetsro. Introduktionen av nyexaminerade lärare har tyvärr stora brister då tid inte avsätts för handledare och ny lärare.

I nuläget slutar tio procent av nyexaminerade inom tre år.

Vi har höga förväntningar på det politiska ansvarstagandet för svensk skola. Det handlar om att ge lärare rätt förutsättning, rimlig arbetsbörda och bra lön för att de ska fortsätta att känna sig motiverade. Det är viktigt i tider av allt mer akut lärarbrist.

Rikspolitik och kommunpolitik är varken överens om ansvars- eller resursfrågan. Ska kommunerna ha förtroende för att driva skolan så måste de tydligare ta ansvar för villkor och lönefrågorna.

Vilket besked ger oss Uppsalas politiker?

För Uppsala kommunförening av Lärarnas riksförbund

Katarina Reineck, ordförande Lärarnas riksförbund Uppsala

Helena Dübeck, vice ordförande

Hans-Eric Lindahl, kommunombud

Skolan

Läs mer om