Personer med funktionsnedsättning är en grupp vars möjligheter att påverka det egna livet är lägre än för människor i allmänhet. Om vi ser till offentlig statistik är valdeltagandet generellt sett lägre, även om det finns stora variationer inom gruppen. Ohälsan är större och fler står utanför arbetsmarknaden.
Människor som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är direkt beroende av samhällets stöd för att leva ett fritt och oberoende liv.
Det kan handla om allt ifrån personlig assistans till boende med särskilt stöd och daglig verksamhet. Detta behov av stöd innebär att den personliga friheten är beroende av andra. De som arbetar inom olika LSS-verksamheter besitter på så sätt en stor makt över enskilda personers liv. Den makten, den egna makten, avser vi att jämna ut under 2016.
I dag, onsdag, beslutar omsorgsnämnden om en offensiv omläggning gällande LSS-personers möjlighet att få styra över sina egna liv.
Genom att öppna alla nämndens sammanträden för allmänheten inför vi en möjlighet att prata med oss politiker varje månad. Våra beslut kommer att fattas inför öppen ridå. Till omsorgsnämnden tillförs ett LSS-råd som är styrt av personer som själva omfattas av insatserna. Rådet är tänkt att fungera som ett samråd med möjlighet att yttra sig, ifrågasätta och slå larm kring olika konkreta frågor.
LSS-rådet ges också befogenhet att själva lyfta frågor som ur ett individperspektiv är viktigt att diskutera och komma med förslag kring.
Omsorgsnämnden ska också införa fler medborgardialoger för att ge så många som möjligt chansen att påverka i viktiga strategiska frågor. På så sätt hoppas vi att kunna öka kvaliteten och ge de personer som omfattas av verksamheterna ökad makt över sina liv.
Vi ser behovet av ökat inflytande och makt genom alla verksamhetsnivåer inom LSS.
Det gäller hela kedjan från biståndshandläggningen till den konkreta verksamheten eller insatsen. Därför arbetar omsorgsförvaltningen med att ta fram nya modeller för inflytande och delaktighet på alla dessa nivåer. Vi sidan om detta kommer vi att ställa högre krav på de som utför verksamheten att stärka de LSS-berättigades inflytande. Omsorgsnämnden ska verka för detta perspektiv vid all planering.
I dag saknar den som fått beslut om en bostad enligt LSS inflytande över själva processen till ett passande boende. Detta genererar i sig en osäkerhet kring vilka bostäder som egentligen står till buds. Trots att vi har lyckats få fram många bostäder under året är det fortfarande de som väntar på att få flytta in.
Paradoxalt nog står vi samtidigt med tomma bostäder eftersom många nyttjar sin rätt att tacka nej. Under året kommer omsorgsnämnden därför att införa rätten att välja sin bostad.
Med stöd av biståndshandläggare och boendesamordnare får den enskilde en ökad makt när det kommer till att planera sitt boende. I anslutning till detta kommer vi också undersöka möjligheterna att hitta enklare vägar för den som också vill flytta.
Att tacka ja till en bostad enligt LSS ska vara förenat med makt över processen, parallellt med en trygg förvissning om att flytt är möjligt om viljan och behovet uppstår. När det kommer till det vardagliga livet för personer som bor i gruppbostäder har arbetet med ökat inflytande och makt över fritiden redan börjat.
Omsorgsnämnden ställer sedan ett halvår tillbaka krav på dubbelt så mycket kultur- och fritidstid som den enskilde själv styr över.
Till detta kopplas en individuell plan och ett särskilt kultur- och fritidsombud med ansvar för att sprida information om alla möjligheter som står till buds. I takt med att gamla avtal löper ut införs nu dessa krav, på boende efter boende.
Den egna makten över vardagen och livet är något som de flesta av oss tar för givet. Så ska det också vara för personer med funktionsnedsättning. Detta är vår klara målsättning. Allt annat är otänkbart.
Eva Christiernin, ordförande (S), omsorgsnämnden
Åsa Puide, vice ordförande (MP), omsorgsnämnden
Therese Rhann, gruppledare (V), omsorgsnämnden