Lite i skymundan av ”Transportstyrelsen- gate ” har statsminister Stefan Löfven lagt en retorisk grund med oklar ideologisk bottenklang inför nästa års val. Olof Palmes demokratiska socialism är nu en gång för alla förpassad till historiens sophög. I stället är Socialdemokraterna enligt sin partiordförande nu ett parti i mitten av svensk politik.
Rent historiskt brukar samarbetet liberalism och socialkonservatism definieras som mitten i svensk politik.
När dåvarande KDS genomförde en valteknisk samverkan med Centerpartiet 1985 var detta ”för att stärka mitten i svensk politik”. Även Liberalerna definierar sig historiskt som ett mittenparti. Alliansens framväxt och stora framgångar brukar, på goda grunder, förklaras med att Moderaterna tog tydliga steg in i mitten i svensk politik. Detta genom att vi reformerade vår miljöpolitik, skattepolitik och syn på bland annat arbetsrätten.
Men nu vill alltså Stefan Löfven lägga beslag på mitten av svensk politik. Detta ska dock ske utan att partiet rent politiskt tar några tydliga steg år höger.
I stället har Socialdemokraternas partiledare kommit fram till att begreppet mitten behöver en ny definition. Politiska mittenvärderingar ska inte längre handla om frihetliga liberala och socialkonservativa idéer utan i stället definieras som en position mellan höger och vänster, utanför den traditionella blockpolitiken. Denna blockpolitik som samme statsminister anser vara ”omodern och förlegad med hänvisning till säkerhetsläget”. Socialdemokraterna hoppas på så sätt att man ska framstå som modernt, balanserat och pragmatiskt samt att denna nya positionering ska ge ett mandat från väljarna att samverka med båda höger och vänster efter valet. Därmed har partiet i den bästa av världar lyckats parera ett växande SD och lagt grunden för fortsatt regeringsinnehav även efter 2018, oavsett valresultat.
Tanken är inte ny. Innan KDS (nuvarande KD) deltog i nämnda valsamverkan med Centern definierade sig partiet som ett parti mellan de dåvarande tre borgerliga och två socialistiska partierna. Miljöpartiet har under sin drygt trettioåriga existens betraktat sig själv som ett parti utanför blockpolitiken. Hurtfriska slogans med budskap om ”höger eller vänster- varför inte rakt fram” och ” grått eller grönt” har präglat många av partiets valrörelser. Populistiska partier, som SD, hämtar å sin sida all sin näring i motståndet mot de etablerade partierna oavsett block och färg.
Problemet med Stefan Löfvens nya pragmatiska stil är att den inte håller, vare sig politiskt eller intellektuellt. Blockpolitiken lever och är i dag mer vital och relevant än på mycket länge.
Den debatt vi har kring bland annat friskolor påminner alla oss som var med i MUF på åttiotalet om de apokalyptiska tongångar som vänstern då formulerade.
Frågan till Socialdemokraterna blir därför hur partiet kan öppna för samarbete med partier som förespråkar Natomedlemskap, valfrihet, sänkta skatter, lägre bidrag och en tydlig arbetslinje. Detta utan att stänga dörren för fortsatt samarbete med dagens regeringsunderlag Vänsterpartiet och Miljöpartiet som vill det motsatta, höja skatten, driva upp bidrag, lägga ner flygplatser, begränsa valfriheten och absolut inte gå med i Nato.
Mitten i svensk politik är ingen menlös oidentifierbar kravlös gemenskap där varje politisk fråga ges två helt olika svar.
Begreppet höger-mitten bygger i stället på tanken om individens trygghet och frihet som en gemensam ideologisk värdegemenskap. Detta är en politik som tror att drivkrafter spelar roll, bejakar tydliga krav både i skolan och ute i samhället samt vill fördjupa samarbetet med andra länder. En sådan politik går per definition inte att kombinera med vare sig socialism eller populism, oavsett vad Stefan Löfven och Jimmy Åkesson säger.
Att rösta på S i valet 2018 blir att köpa grisen i säcken. Som väljare vet jag inte på förhand om partiet kommer att stödja en socialistisk vänsterpolitik eller liberalkonservativ allianspolitik. Den moderna politiken handlar om att vara lyssnande, pragmatisk och modern men också tydlig i budskapet till väljarna. Det är när väljare känner sig lurade och besvikna som det öppna samhällets demokratiska grundvalar börjar gunga och grund för populism och politikerförakt läggs.Socialdemokraterna är ett socialistiskt parti som förvisso under de senaste decennierna tvingats acceptera frihetliga idéer om avskaffande av monopol, skadliga marginalskatteeffekter och rätten att välja välfärd.
De senaste årens politik med höjda skatter på alla politiska nivåer, förslag till tak för vinster i välfärden och en kraftig utbyggnad av bidragssystemen visar dock partiets själ och syfte.
Det är ingen sinkadus att vi moderater vill arbeta med L, KD och C och inte med V, S eller SD. Moderaterna är en antisocialistisk frihetsrörelse som tror på trygghet, drivkrafter till jobb och varje människas rätt att fritt välja genom hela livet. Det är ett tidlöst men också modernt budskap som förenar oss som parti med alla frihetens vänner.
Markus Lagerquist
Moderaterna Uppsala