Som generaldirektörerna för Jordbruksverket, SVA och Livsmedelsverket skriver (UNT Debatt 19/11) kan vi vara stolta över Sveriges arbete mot antibiotikaresistensen. Vi har en restriktiv antibiotikaanvändning inom sjukvården, vi är bäst i EU sett till gram antibiotika per producerat kilo kött och detta ger utslag i vår relativt låga förekomst av resistenta bakterier.
Dock måste vi vara ärliga med att det inte räcker. Bakterier känner inga gränser och fighten måste tas på en europeisk nivå. Till det behöver jag er hjälp. Vill vi vara framgångsrika med att skydda våra barn, äldre och gamla måste vi tillsammans arbeta för att tvätta Europas svarta får vita.
Skillnaden i antibiotikaanvändning inom EU är enorm. I Sverige används i snitt 13 milligram antibiotika per kilo kött, det kan jämföras med 397 milligram antibiotika per kilo kött i Cypern. Så länge länder runt om i Europa fortsätter att ha en oansvarigt hög förskrivning av antibiotika kommer fighten mot de multiresistenta bakterierna i Sverige att vara mycket svår att vinna.
Vi ser redan i dag hur allt fler generationer inom varje antibiotikafamilj blir verkningslösa i Sverige, trots vår relativt ansvarsfulla antibiotikaanvändning.
Extra oroande är det att se den snabba resistensutvecklingen mot vissa sistahandsantibiotika. Mot flertalet bakterieinfektioner finns helt enkelt inga fler antibiotika att ta till. Jordbruksverkets beslut att reservera särskilt viktiga antibiotika för användning på människor är därför välkommet. Detta behöver ske övergripande i Europa.
Den höga antibiotikaförskrivningen till djur i många länder förklaras av att man använder antibiotika som ett paraply för att tillåta dålig djurhållning.
Hellre än att ge djuren en dräglig levnadsmiljö i vilken de kan leva utan att bli sjuka ger man dem antibiotika. Det är oacceptabelt.
För att bemöta detta problem är den djurhälsolag som just nu förhandlas i EU ett viktigt steg.
Som ett led i kampen mot resistenta bakterier har kommissionen även lagt fram förslag på en ny veterinärmedicinsk lagstiftning. Med denna vill man minska de ekonomiska incitamenten för veterinärer att förskriva antibiotika, förbjuda förskrivning i preventivt syfte och förbjuda vissa antibiotika i djurproduktionen. Ett mycket tungt ansvar vilar på Europaparlamentet och ministerrådet för att se till att de slutgiltiga skrivningarna i lagstiftningen blir strikta. Motståndet till stränga skrivningar kommer från flera håll. Medlemsländer med dålig djurhållning har såklart inget intresse av att lyfta frågan om antibiotikaresistens. Den internationella köttlobbyn prioriterar sina kortsiktiga vinster och den internationella veterinärlobbyn vill behålla sina vinster från medicinförsäljning.
Jag tar fighten i Europaparlamentet och välkomnar att ni vill ta den med mig. Enträget arbete från Sveriges myndigheter, sjukvård och jordbruk har visat att en låg antibiotikaanvändning är möjlig. Jag behöver nu er hjälp för att övertyga resten av Europa att så är fallet. Ska vi lyckas i kampen mot antibiotikaresistensen måste fighten tas på Europeisk nivå. Sveriges barn, gamla och sjuka ska inte behöva dö för att andra länder prioriterar kortsiktiga intressen från den internationella köttlobbyn framför människors liv och hälsa.
Fredrick Federley, Europaparlamentariker (C)