I dag, den 17 maj, är det den Internationella dagen mot homo- och transfobi (IDAHOT). HBTQ-personers rättigheter har visserligen stärkts genom åren, både i samhälle och lagstiftning men fortfarande utsätts HBTQ-personer för allvarliga brott, kränkningar och diskriminering världen över. Sverige är inget undantag. Arbetet med mänskliga rättigheter kräver ständigt underhåll och får aldrig avstanna.
Så länge människors rättigheter kränks kan vi inte vila i föreställningar om att saker och ting åtminstone förbättrats, eller att det skulle vara bättre i Sverige än i många andra länder.
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna anger att alla människor är lika i värde och rättigheter. Skyddet mot diskriminering är en av de starkaste hörnstenarna i de mänskliga rättigheterna. Enligt svensk diskrimineringslagstiftning får ingen diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina rättigheter på grund av etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Trots lagen diskrimineras många dagligen i Sverige.
Utöver diskriminering inom arbetsliv, utbildning, bostadsmarknad och fler skyddade samhällsområden, utsätts många HBTQ-personer dagligen för olika former av kränkningar, mikroaggressioner och hatbrott.
Vi som skriver det här är representanter för organisationer med många olika verksamheter som arbetar för alla människors lika rättigheter och möjligheter. Våra organisationer drivs av och företräder bland annat HBTQ-personer, personer som söker asyl i Sverige och ärenden där dessa två saker sammanfaller. Vi skriver det här för att vi ser att det är viktigt att öka kunskapen om frågorna vi arbetar med. Vissa av oss som kommit ut som HBTQ-personer och som därmed tvingats fly för våra liv trodde att det skulle bli annorlunda i Sverige. Men vi ser att HBTQ-personer fortsätter att utsättas för diskriminering och kränkningar även här.
Asylsökande HBTQ-personer i Sverige utsätts dessutom för diskriminering och kränkningar kopplade till sin etniska tillhörighet vilket innebär en flerdubblad utsatthet.
De flesta HBTQ-personer har erfarenhet av att bli utsatta för kränkningar någon gång i sitt liv. För exempelvis transpersoner kan det innebära diskriminering på bostads- och arbetsmarknaden, men även inom vården i form av inkompetens och ovilja hos vårdpersonal.
För asylsökande HBTQ-personer som kommer till Sverige börjar kränkningarna ofta redan i asylprocessen.
En person som söker asyl kopplat till sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck tvingas bevisa sin sexuella läggning och/eller transidentitet under kränkande former.
Dessutom ser vi att Migrationsverkets handläggare saknar den HBTQ-kompetens som uppdraget kräver. Vi ser med stor oro på bristen på HBTQ-kompetens. I slutändan är det ett hot mot rättssäkerheten men som framförallt försvårar för människor att få det skydd de behöver och har rätt till.
Kränkningar fortsätter ofta på asylboendena. HBTQ-personer blir utsatta för särbehandling och känner sig ofta otrygga. Personer som tvingats lämna allt bakom sig för att få leva sina liv i fred fortsätter att utsättas. När asylboendet inte känns säkert är det ofta i stället ideella krafter som ser till att utsatta HBTQ-personer får den trygghet de behöver och har rätt till.
För att vi människor ska kunna utkräva våra rättigheter behöver vi känna till dem. Vi upplever att kunskapen om diskrimineringsfrågor och mänskliga rättigheter hos allmänheten är låg.
För nyanlända HBTQ-personer är det många gånger svårt att få tillgång till information om rättigheter.
I synnerhet är det svårt att ta reda på vad som kan göras när ens rättigheter kränks.
RFSL Uppsala utökar sitt arbete med att stötta och utbilda i HBTQ-frågor. Förra året organiserade RFSL Uppsala WelcomeOUT, vilket är både en pridefestival med fokus på att lyfta nyanlända HBTQ-personers röster, och ett utbildningsprojekt med syfte att lära ut och sprida information till nyanlända om att driva sociala projekt.
Organisationen Find Hope och Antidiskrimineringsbyrån Uppsala (ADU) arbetar tillsammans med nyanlända HBTQ-personer för att sprida kunskap om svensk diskrimineringslagstiftning ut i fler delar av samhället.
Vi ser ett stort behov av att öka kunskapsnivåerna om diskrimineringsfrågor.
Men det är ett kostsamt arbete, och vi behöver mer resurser för att utbilda och sprida kunskaper om diskriminering vidare. Därför uppmärksammar vi idag IDAHOT, den internationella dagen mot homo- och transfobi för att synliggöra behovet av att öka kunskaperna om diskriminering och mänskliga rättigheter i alla delar av vårt samhälle, för alla rättighetsbärare.
Deborah Balirya
Find Hope
Promethea Echenique
RFSL Uppsala
Olivia Novotny Bill
Antidiskrimineringsbyrån Uppsala (ADU)