Jorden har snabbt börjat bli mycket varmare, och inom 30 år kommer vissa områden i Mellanöstern att bli särdeles obehagliga ställen att bo på. Delar av regionens 500 miljoner invånare kommer då att söka ett svalare klimat längre norrut och ge ordet klimatflykting en helt ny innebörd.
Att väderfenomenet El Nino skulle göra klimatet varmare var väntat, men inte att temperaturökningen skulle bli så dramatisk.
April var den varmaste månaden någonsin sedan mätningarna startade och den globala medeltemperaturen har nu stigit med 1,1 grader jämfört med åren 1951–1980, enligt NASA:s senaste beräkningar.
Det är samtidigt förrädiskt att prata om den globala medeltemperaturen då ökningen varierar kraftigt mellan olika delar på jorden. I Sverige har temperaturen stigit cirka 2 grader jämfört med 1951–1980, i Arktis med mellan fyra och sex grader.
Redan nu kan man göra en skrämmande lista över vad drygt en grads uppvärmning innebär: skogsbrand i Kanada som beräknas kosta försäkringsbolagen mer än stormen Katarina, torka i Afrika som hotar 49 miljoner människor, en 93-procentig korallblekning av det Stora Barriärrevet.
Som lök på laxen presenterade nyligen Max Plank-institutet en rapport som visar att delar av Nordafrika och Mellanöstern inom 30 år kommer att bli näst intill outhärdliga att bo i under sommaren.
Om de globala utsläppen av växthusgaser fortsätter oförminskat kommer medeltemperaturen under sommarhalvåret inte falla under 30 grader på natten och dagstemperaturen stiga till 46 grader.
Även luftkvaliteten försämras. Redan nu har halten ökendamm i luften sedan sekelskiftet stigit med 70 procent i Irak, Syrien och Saudiarabien till följd av sandstormar, i sin tur en konsekvens av ett torrare klimat.
En obeboelig Mellanöstern kommer att ge ordet klimatflykting en ny innebörd.
Från Syrienkriget – som föregicks av en svår torka som anses ha bidragit till krisen – har cirka 6 miljoner människor flytt, varav cirka 1,5 miljoner till Europa. Flyktinganstormningen har utsatt EU för sin kanske sin svåraste kris sedan bildandet. Men vad kommer då att hända när, försiktigt räknat, kanske 5 procent – 25 miljoner människor – av Mellanösterns 500 miljoner invånare söker ett svalare hem längre norrut? Kommer vi européer att välkomna dem genom att chartra kryssningsfartyg så att de säkert kan ta sig över Medelhavet till den grekiska övärlden? Eller kommer vi fortsätta att kohandla med ett redan knökfullt Turkiet?
Och vad finns då kvar att göra för att bromsa utvecklingen mot en planet som kommer bli allt svårare att leva på?
Svaret känner vi till sedan gammalt: sluta använd fossila bränslen.
Så upp med handen den som är villig att ställa in semesterresan till Mallorca, inte för klimatet utan för sin egen skull?
Carl Cederström – har tidigare arbetat med Mellanösternfrågor på UD och inom Folkpartiet, förvaltat en aktiefond med inriktning på Mellanöstern samt sysslat med hållbara investeringar på SPP/Storebrand