Unn Harsem, regionråd och gruppledare (C), Helena Proos (S), regionstyrelsens ordförande (S), Neil Ormerod, regionråd och gruppledare (V) och Hans Wennberg, regionråd och gruppledare (MP)
Sjukvården i Region Uppsala står under hård press. Ekonomin är ansträngd, statens stöd otillräckligt och en orolig omvärld påverkar även vår region. Läget är allvarligt men att blunda för verkligheten är inget alternativ. Därför lägger vi i den styrande majoriteten ett budgetförslag för 2026 som tar ansvar, satsar offensivt och ger sjukvården förutsättningar att hålla över tid.
Vi tillför 1 172 miljoner kronor till vården nästa år. Det är inte en tillfällig räddningsplanka, det är början på en långsiktig reform. Vi måste vända utvecklingen och bygga en sjukvård som håller, både för patienter och för medarbetarna. Det handlar om att möta människor med trygghet och kvalitet i vardagen och när livet ställs på sin spets. Det kräver också att vi vågar tänka nytt, prioritera rätt och vara uthålliga.
Att sjukvården behöver mer resurser är ingen nyhet. Men resurser i sig räcker inte. Det krävs också ett tydligt ledarskap, kloka prioriteringar och en vilja att genomföra förändringar som verkligen gör skillnad. Det är just den politiken vi nu bedriver i Region Uppsala.
Ett av våra mest prioriterade områden är primärvården. Vi tillför 343 miljoner kronor för att göra vården mer tillgänglig både geografiskt och i tid. Vår målsättning är tydlig: primärvården ska vara navet i hela hälso- och sjukvården.
Det innebär fler distriktsläkare, kortare väntetider till 1177, bättre digitala kontaktvägar, och fler närmottagningar där de verkligen behövs. Vi tar viktiga steg för att nå målet om 1 100 listade patienter per läkare, en nivå som krävs för att säkerställa god kontinuitet, patientsäkerhet och arbetsmiljö. Att möta människor tidigt och nära skapar trygghet, förebygger ohälsa och avlastar den mer avancerade vården. Det är en investering i vårdkedjans hållbarhet och i människors hälsa.
Vi gör en kraftsamling för Akademiska sjukhuset, med ett tillskott på 700 miljoner kronor. Det handlar inte bara om att täcka årets underskott utan om att ta ansvar för verksamheter som länge burit tunga kostnader utan möjlighet att påverka dem. Ett tydligt exempel är rättspsykiatrin, som nu får full kompensation för sina ökade utgifter. Det är en viktig rättviseåtgärd som stärker hela psykiatrin.
Vi satsar på att korta köerna till könsdysforivården, hudmottagningen och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det är vårdområden där trycket är högt, väntetiderna långa och frustrationen stor både bland patienter och medarbetare. För oss är det självklart att ingen ska falla mellan stolarna. Vi fortsätter att satsa på BUP för att möta ungas ökande psykiska ohälsa. Psykisk ohälsa är en av vår tids största folkhälsoutmaningar och kräver tydlig politisk handling.
Vi satsar även på att öppna fler vårdplatser på lasarettet i Enköping. Det möjliggör att fler operationer kan genomföras där vilket är bra för patienterna, korta köerna och avlasta Akademiska sjukhuset.
En annan viktig reform är vår satsning på kvinnors hälsa. Under lång tid har vården brustit i att möta kvinnors behov. Nu tar vi viktiga steg för att rätta till detta. Med 37 miljoner kronor gör vi nu en historisk satsning på kvinnors hälsa som ska gå till att stärka förlossningsvården, införa ettårskontroller efter förlossning och lyfta klimakterievården.
Det ekonomiska läget är utmanande, prioriteringarna är tuffa och varje krona räknas. Men vi vet också att det finns möjligheter och att det är nu vi måste ta vara på dem. Att inte agera vore att svika både patienter, personal och framtida generationer.
Med den här budgeten tar vi ansvar inte bara för att hantera dagens utmaningar, utan också för att bygga en starkare, mer jämlik och hållbar sjukvård för framtiden. Vi satsar på den nära vården, stärker förutsättningarna för våra medarbetare och lägger grunden för långsiktiga reformer som gör verklig skillnad. Det är så vi skapar trygghet, tillit och en hälso- och sjukvård att lita på i hela Region Uppsala.