Sverige förbereder sig för första gången sedan 1958 för extraval. Den historiska händelsen att regeringens förslag till budget röstats ner av Sverige riksdag innebär att moderaterna ånyo möter väljarna vårvintern 2015. I valet ställs jobb mot bidrag.
För oss moderater är jobben väldigt mycket en frihetsfråga. På arbetsplatsen får vi alla en social tillhörighet och ges de möjligheter som egen försörjning innebär.
Det är genom att konsekvent värna arbetslinjen som vi skapar resurser för en sjukvård i världsklass, en skola som inte sviker en enda elev och en trygg äldreomsorg. Grunden, välskötta finanser och att tydligt värna arbetslinjen, är efter åtta års regerande lagd men utmaningar saknas inte. Jobben behöver bli fler och välfärden stärkas vilket förutsätter en politik som investerar i infrastruktur, bostäder och ett företagsklimat i världsklass.
Alliansen styrde Sverige mitt i den djupaste ekonomiska kris världen har upplevt sedan depressionen på 1930-talet. Stigande arbetslöshet och låg tillväxt har tvingat i stort ett alla andra länder att genomföra stora nedskärningar i välfärden kombinerat med kraftigt höjda skatter.
I Sverige har vi sett motsatt utveckling med lägre skatter, lägre statsskuld och en pågående jobbtillväxt.
Detta har inte gått obemärkt förbi i övriga länder och Anders Borg utsågs under alliansregeringens tid vid makten till Europas bästa finansminister.
Sverige står efter åtta år med en alliansregering starkt. Det är nu viktigt att vi inte slarvar bort vår topposition, utan återgår till den politik som fick väljarna att rösta bort Göran Persson 2006.
Bakom varje löfte om mer bidrag gömmer sig alltid en skattehöjning som undantagslöst slår mot jobb och tillväxt.
Politik är alltid att välja, och alla de länder i Europa som under tillväxtåren innan krisen hade regeringen som inte förmådda att göra dessa nödvändiga prioriteringar har under de sista sex åren fått betala ett mycket högt pris.
Regeringsduglighet är därför en av extravalets viktigaste frågor. Sverige har inte råd med en svag regering.
Vi moderater har tillsammans med våra vänner i alliansen konsekvent varnat de rödgröna och väljarna för att inte förbereda ett regeringsalternativ före valet. Att, som de rödgröna partierna, i stället lova allt till alla och finansiera dessa löften med kraftigt höjda skatter på jobb och företagande leder till färre jobb, dämpad tillväxt och större utanförskap.
Stefan Löfven har under sin korta tid som statsminister talat om att söka stöd över blockgränsen, men i handling valt att gå en helt annan politisk väg.
Att bryta upp uppgörelsen kring friskolorna och bjuda in Miljöpartiet till överläggningar i pensionsfrågan är exempel på frågor där det tidigare fanns en samsyn med alliansens fyra partiee.
Den tid som gått efter valet i september visar att Sverige behöver en alliansregering. Extravalet i mars blir en folkomröstning om regeringsduglighet, jobb och ansvar för ekonomin. Det tog de rödgröna partierna bara två månader att köra i diket och skapa en allvarlig regeringskris. Ansvaret för den nu uppkomna situationen har Stefan Löfven.
Det är, för att citera hans egen finansminister Magdalena Andersson för ett år sedan, ”inte oppositionens uppgift att hjälpa regeringen att få igenom sin budget i Sveriges riksdag”.
Moderaterna och alliansen har under två mandatperioder visat att vi tillsammans kan ta ansvar för Sverige. Vi har en gemensam idé vad vi vill med Sverige och ser fram emot att ånyo möta väljarna igen i Mars 2015.
Per Bill, riksdagsledamot (M)
Jessika Roswall, riksdagsledamot (M)
Gunnar Hedberg, riksdagsledamot (M)