I dagarna samlas drygt 30 000 skolelever i våra kommunala förskolor, grundskolor och gymnasier. Alldeles oavsett om det är första eller det sista skolåret finns många frågor inför framtiden. Att frågorna är särskilt många när omfattande kritik nästan dagligen riktas mot den svenska skolan är förståeligt. Därför vill vi som ansvariga för den kommunala skolan i Uppsala lyfta fram var vi står och vilka satsningar vi gör.
I dag går fler elever ut nian med godkända betyg i alla ämnen än tidigare och vi tillhör den bästa femtedelen av alla kommuner när det gäller resultat på de nationella proven. Det är bra, men vi satsar för att bli ännu bättre.
Alla som arbetar i skolan ska ta sitt ansvar för att barnen når sina mål hela vägen från förskola till de springer ut som nybakade studenter.
I debatten kring skolan pekar man ofta på att försämrade skolresultat gör våra barn mindre konkurrenskraftiga i förhållande till andra länder.
I UNT den 14 augusti varnar två forskare för att skolan är på väg att inte längre fostra eleverna i jämlikhet och demokrati. Detta är något vi inte känner igen.
Vi möter dagligen enagerade och kunniga lärare, som i vardagen gör allt de kan för att varje enskilt barn ska nå sin unika och fulla potential – alldeles oavsett om det handlar om elever med inlärningssvårigheter eller sk särbegåvade barn med särskild fallenhet för ett visst eller flera ämnen.
När Dagens Samhälle 2013 vägde samman undersökningar gällande hur mycket pengar som kommuner satsar på skolan och elevernas resultat i ”mest skola för pengarna”, hamnade Uppsala på 15 plats av 290 kommuner.
En förbättring sedan den förra undersökningen. Det visar att vi hanterar skattebetalarnas pengar resurseffektivt och att elevernas rätt till hög kvalitet på sin skola tillgodoses.
I Uppsalas kommunala skolor har vi valt att särskilt satsa på ämnet matematik eftersom flera forskare bla svenske Staffan Stenhag har visat på ett samband mellan höga betyg i matematik och höga resultat på läsförståelsedelen i de nationella proven. De som har grundläggande kunskaper i matematik har lättare för att lösa abstrakta problem och att lära sig andra ämnen.
Den internationella studien Timss visade 2007 att svenska elever låg under genomsnittet i matematik. Pisa-undersökningarna av 15-åringar visar att svenska elever fortsatt halka efter. Skolan måste på allvar få eleverna att förstå att matematik är grunden för att förstå och tillämpa problemlösning - bland annat i så vitt skilda ämnen som filosofi, fysik och slöjd.
För att eleverna ska kunna förbättra sina kunskaper i matematik har 185 lärare under förra läsåret ökat sina matematikkunskaper i Skolverkets satsning Matematiklyftet och i år kommer ytterligare 365 lärare att delta.
Matematiklyftet innebär bl a att dokumenterat skickliga lärare delar med sig av kompetens och idéer kring hur man som lärare kan förbättra läroprocessen. Lärare behöver hela tiden utvärdera sin undervisning i förhållande till var eleverna befinner sig i sitt lärande. Satsningen riktar sig till grund- och gymnasielärare, men redan i förskolan arbetar våra pedagoger med metoder för att barnen ska förstå vad matematik är och hur vi kan använda den i vår vardag. I vår kommun har vi nu 19 matematikhandledare för alla som undervisar i ämnet.
Vidare samarbetar vi med forskaren Madeleine Löfving, som tagit fram ett system för att kontinuerligt följa upp och utvärdera matematikkunskaper - Skolverkets Diamantdiagnoser. Elevernas kunskaper kartläggs regelbundet för att kunna ge varje elev relevant undervisning utifrån sin nivå.
Tillsammans med sex andra kommuner och Sveriges Kommuner och Landsting har Uppsala kommun tagit fram en handlingsplan för att stödja matematiskt särbegåvade elever.
I höst startar vi, i samarbete med Uppsala universitet, Matteklubben, där elever i grundskolan med särskild matematisk begåvning får fördjupa sig i ämnet tillsammans med lärare och studenter på universiteter.
125 elever har anmält intresse att delta och i september har vi en första informationsträff på Ångströmlaboratoriet. Vi är övertygade om att de som är särbegåvade i ett ämne kan öka intresset och nyfikenheten för det ämnet också för andra elever.
Vi vill ha en skola där lärandeprocessen är kreativ, och där både lärare och elever är öppna för nya vägar till lärande. Ett sådant exempel är att låta några skolor vara pilotskolor för att använda surfplattor i undervisningen. Projektet inleddes för ett år sedan och är hittills ytterst lovande.
Birgitta Pettersson , utbildningsdirektör, Vård och bildning
Cecilia Hamenius , kommunalråd (FP), styrelseordförande, Vård och bildning