I dag, 4 september, är det dagen för ungas psykiska hälsa. Sverige som land blir allt rikare samtidigt som fler mår allt sämre. I en rapport från Socialstyrelsen (2017) framkom att psykisk ohälsa hos barn i åldern 10–17 år mer än fördubblats på tio år och för vuxna unga, 18–24 år, ökat med 70 procent.
För Miljöpartiet är barn och ungas psykiska hälsa en av de högst prioriterade frågorna.
För att vi ska lyckas bryta den negativa trenden behöver kommuner och regionen arbeta strategiskt och långsiktigt, och tillsammans med civilsamhället.
Den här mandatperioden har vi tagit flera viktiga beslut och gjort satsningar på ungas hälsa. Det arbetet vill vi fortsätta utveckla framåt.
Arbetet med psykisk hälsa måste börja redan när barnen är små. På familjecentraler samlas barnavårdscentral, barnmorskemottagning, öppen förskola och socialtjänstens förebyggande arbete med fokus på familjen.
Miljöpartiet vill få till en ny familjecentral i Heby kommun och samlokalisera familjecentralerna i Uppsala så alla delar finns under samma tak.
En förskola av hög kvalitet med små barngrupper är viktigt, så att barn som har behov av extra stöd ska få det tidigt. Uppsala kommun har kommit långt. Vi har minskat från 17 till 12 barn per barngrupp och har nu som mål att alla barngrupper ska leva upp till Skolverkets riktmärken.
Vi har i Uppsala kommun satsat på en föräldrautbildning för föräldrar med barn i förskoleåldern. Det har skett i samarbete med Uppsala universitet för att säkerställa att de utbildningar vi har verkligen hjälper föräldrar och barn. Nu vill vi gå vidare med att bygga ut föräldrautbildningen så att ännu fler föräldrar snabbt kan få stöd och hjälp.
Den här mandatperioden har Miljöpartiet arbetat aktivt i utbildningsnämnden i Uppsala för elevers delaktighet i beslut som rör dem. Budskapet från dem är tydligt: Den viktigaste prioriteringen vi kan göra är att stärka barn och ungdomars psykiska hälsa!
Därför vill vi nu gå vidare med ett trygghetslyft i skolan.
Att känna sig delaktig och trygg i skolan bidrar både till skolresultat och trivsel. En utbyggd elevhälsa, tillgång till läxhjälp, ökat elevinflytande och fungerande elevskyddsombud är exempel på åtgärder som ökar tryggheten.
Miljöpartiet vill också satsa på digital närvaro som ett komplement till elevhälsan och ungdomsmottagningarna. Att enkelt kunna chatta och ställa frågor, även utanför skoltid, skulle öka tillgängligheten till stöd.
Vi har fattat beslut om samtalsmottagningar som ska finnas i länets alla kommuner. Men vi behöver fortsätta bygga ut de tidiga insatserna. Miljöpartiet vill att det ska finnas mottagningar för psykisk hälsa i primärvården i alla länets kommuner. Mottagningarna ska snabbt kunna erbjuda tid för besök och vara en tydlig ingång för familjer samt fungera som samarbetspart till elevhälsan.
Vi vill se över möjligheten att låta mottagningarna ha ansvar för läkemedelsuppföljning vid adhd för de barn och unga som har en fungerande läkemedelsbehandling.
Det skulle avlasta BUP och skapa en större tillgänglighet för patienterna som skulle kunna ha tillgång till behandling på fler ställen i länet.
Miljöpartiet vill också ge ett tydligt uppdrag och finansiering till psykiatrin att korta väntetiden till utredning för adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser.
Politiska prioriteringar och fokus på psykisk ohälsa måste få effekt och märkas i verksamheten. BUP:s uppdrag behöver ses över för att komma till rätta med bristande tillgänglighet och arbetsmiljöproblem.
Att Sverige som land blir allt rikare samtidigt som vi mår allt sämre är en ekvation som inte går ihop. Miljöpartiet vill ta krafttag för att öka den psykiska hälsan. Det är en framtidsinvestering med länets unga i fokus.
Malena Ranch, regionråd (MP)
Linda Eskilsson, kommunalrådskandidat Uppsala kommun (MP)
Linnéa Engström, EU-parlamentariker (MP)