Lina Nordquist, Mohammad Hassan, Anna Manell och Camilla Westerborn (samtliga FP) skriver i ett debattinlägg i UNT 23 maj om vård vid livets slut, så kallad palliativ vård. Vi vill klargöra de faktiska förhållandena och särskilt ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting.
Oavsett om en person vårdas i det egna hemmet eller på vård- och omsorgsboende svarar kommunen för basal och allmän palliativ vård. Sjukvårdsteamet är en resurs för den som i huvudsak vårdas i hemmet och det finns också möjlighet till korttidsvård som komplement. Landstinget ansvarar för den specialiserade palliativa vården. Verksamheten på Hospice är en del av detta, liksom läkarförsörjningen i sjukvårdsteamet. Landstinget har också ett palliativt konsultteam som har i sitt uppdrag att stötta personal, i både kommun och landsting, i allmän palliativ vård i hela Uppsala län.
Sedan 2012 finns en strategisk ledningsgrupp med representanter från Landstinget i Uppsala län och länets kommuner. Denna har kartlagt behov av palliativ vård i länet med syfte att utveckla en jämlik och säker palliativ vård. Landstinget och länets kommuner har under flera års tid samverkat kring utbildning i palliativ vård. Berörda sjuksköterskor i kommunerna och primärvårdens läkare, som ansvarar för läkartillsynen vid äldreboenden, har erbjudits teamutbildning i palliativ vård. Sedan länge finns också rutiner utarbetade i länet för hur medicinsk vårdplanering med läkare och sjuksköterska ska ske för att möjliggöra god vård vid livets slut i det egna hemmet.
De nya riktlinjer som företrädarna för Folkpartiet nämner är inte Uppsala kommuns egna, utan ett förslag till länsövergripande riktlinjer för palliativ vård. De har tagits fram av representanter från landstinget i Uppsala och länets alla kommuner gemensamt. I dag, 5 juni, förväntas Tjänstemannaberedningen Kommun och Landsting att anta riktlinjerna.
När riktlinjerna antagits ansvarar landstinget och respektive kommun för att utarbeta lokala rutiner och en plan för implementering. Vi vill sammanfattningsvis säga att det inte är fråga om någon ”omvälvande förändring”. Däremot har det som framgår ovan pågått ett arbete att tydliggöra ansvarfördelningen. När det gäller Magnus Lindskogs studie som påvisar åldersrelaterad ojämlikhet för cancerpatienter i livets slutskede hoppas vi liksom artikelförfattarna att den kan fungera som en väckarklocka. Det gäller ordinerande av läkemedel för symtomlindring i livets slutskede, initiativ till så kallade brytpunktssamtal och andra frågor.
Vi är övertygade om att landstinget och länets kommuner har goda förutsättningar att utveckla den palliativa vården tillsammans.
Monica Östman (S), ordförande i äldrenämnden
Eva Adler (MP), förste vice ordförande i äldrenämnden
Per-Olof Forsblom (V), ledamot i äldrenämnden