Vi har en god hälso- och sjukvård i Sverige. Den håller generellt hög kvalitet och har högt förtroende bland oss som bor i landet. Samtidigt står den inför flera stora utmaningar de kommande åren. Ska vi nå målet om en god och jämlik vård för alla, så måste vi ta oss an dessa utmaningar.
Det är i första hand landstingen som ansvarar för landets hälso- och sjukvård. Men jag menar att den nationella politiken inte kan ställa sig vid sidan av när vården står inför stora utmaningar. Tvärtom måste regeringen ta ett större ansvar för att bidra till att skapa en mer jämlik och patientcentrerad vård för alla.
Som minister med ansvar för sjukvård är besök i vården en viktig del i min vardag. Under de månader som gått sedan regeringsskiftet har jag gjort ett stort antal besök och träffat mängder av aktörer inom hälso- och sjukvården; professions- och fackförbund, arbetsgivare och inte minst patientorganisationer. Syftet har varit att lyssna in de utmaningar som vårdens aktörer ser framför sig och skapa en enhetlig bild över de prioriteringar som behöver göras.
Idag inleder jag en sjukvårdsdialog med landets landsting, och första anhalt är Uppsala läns landsting. Under 2015 ska jag besöka alla landstingsledningar i landet och jag ser fram emot att höra dem presentera situationen för hälso- och sjukvården i sina respektive län.
Jag ser också fram emot att idag presentera några av de strategiska prioriteringar som samarbetsregeringen har inom hälso- och sjukvårdsområdet:
- Arbetet för att sluta de påverkbara hälsoklyftorna är en prioritet för denna regering. Detta arbete måste göras också inom hälso- och sjukvården. Vården måste bli mer hälsofrämjande och arbeta mer systematiskt med att inte bara bota och lindra, utan också förebygga sjukdom. En jämlik och hälsofrämjande vård, som innebär tillgång till en god hälso- och sjukvård på lika villkor för hela befolkningen, krävs för att skapa jämlikhet i hälsa.
- Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården är en avgörande framtidsfråga. Många av de utmaningar vi ser inom vården har brist på rätt utbildad kompetens – exempelvis sjuksköterskor – som en viktig delförklaring. Det krävs en bättre dialog mellan vårdens huvudmän och företrädare för professionerna inom vården, där också staten måste bli en tydligare aktör än tidigare och bidra till lösningar.
- E-hälsa och vårdens IT-system är en strategisk utvecklingsfråga. Allt för ofta orsakar dagens system merarbete och onödig administration. Det finns till exempel gott om fall där system inom samma landsting som inte kommunicerar med varandra. Regeringen har därför gjort ett omtag på e-hälsostrategin. Vi ser att det krävs en tydlig nationell samordning för att ge resultat.
- Psykisk ohälsa är ett stort och växande problem, bland unga och vuxna. Det ligger bakom mer än var tredje sjukskrivning. Under 2015 ser vi över statens insatser för att stärka psykiatrin och främja psykisk hälsa. Mer av långsiktighet och ett tydligare fokus på förebyggande och tidiga insatser kommer att krävas.
På alla dessa områden är landstingen nyckelaktörer, även om staten också, på ett bättre sätt än det gjorts tidigare måste ta sitt ansvar. Jag ser fram emot att inleda sjukvårdsdialogen här i Uppsala läns landsting, och tillsammans med landets landsting och regioner fortsätta arbeta för en god och jämlik vård för alla.
Gabriel Wikström (S), folkhälso-, sjukvårds och idrottsminister