Staten har ingen viktigare uppgift än att se till att fred, frihet och säkerhet värnas och svenska folket förväntar sig att vi politiker tar det uppdraget på största allvar. Den försvars- och säkerhetspolitiska debatten bör därför inte infekteras av billiga politiska poänger med offentlig budgivning om försvarsbudgeten.
Vi står inför ett nytt säkerhetsläge. De senaste åren har det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde försämrats.
Rysslands olagliga annektering av Krim, rapporter om främmande undervattensaktivitet i svenskt territorium och en kraftigt ökad militär närvaro i området runt Östersjön. Till det en oro för den internationella terrorismen.
För ett år sedan fick Sverige en ny försvarspolitisk inriktning, beslutad med bred majoritet i riksdagen. Försvarsmaktens operativa förmåga att försvara landet ska prioriteras. Ungefär 17 miljarder har tillförts försvaret för att bland annat öka övningsverksamheten, investera i nödvändiga vapensystem och att stabilisera personalförsörjningen. Satsningen var historisk, inte för sin storlek men för att den markerade slutet för försvarets nedmontering som, trots en ökad rysk upprustning, pågått under den tidigare regeringen.
Redan nu har vi sett effekt av försvarsbeslutet. Vi ser mer komplexa övningar, såväl nationellt som i samverkan med bland annat våra grannländer och Nato.
Just nu förbereds den stora försvarsmaktsövningen Aurora 17 med cirka 19 000 soldater – den största övningen på över 20 år. Krigsorganisationen förändras och det sker en slutleverans av JAS Gripen-flygplan. Dessutom har Försvarsmakten återinfört kustrobotar samt tidigarelagt etableringen av stridsgruppen på Gotland. Inom kort beslutar regeringen om att komplettera den frivilliga rekryteringen med ökat inslag av värnplikt.
Men vi står fortfarande inför utmaningar. För att förbereda nästa försvarsbeslut tillsätts nu därför en ny försvarsberedning under ledning av Björn von Sydow.
Beredningen ska genomföra en övergripande genomlysning av säkerhets- och försvarspolitiken.
Det svenska folket förväntar sig att vi tar säkerhets- och försvarspolitiken på stort allvar. Dagens försvarspolitik kommer ur den försvarsuppgörelse som fattades i samförstånd över blockgränserna. Breda överenskommelser bäddar för långsiktighet och stabilitet, kring detta har det rått enighet mellan partiernas ledarskap över lång tid.
Men den senaste tidens offentliga anslagsbingo om försvarets budget som spelats upp i kvällstidningarna är tyvärr ett steg bort från det samförstånd och enighet som under så lång tid gett stabilitet.
Oppositionens handlande är ett symptom på en större och mycket illavarslande utveckling där utspel och billiga politiska poänger är viktiga än innehåll och ansvar.
För några månader sedan presenterade Moderaterna och Anna Kinberg Batra sin budgetmotion utan att föreslå några ytterligare resurser till försvaret utöver de resurser 2015 års försvarsöverenskommelse angav. Så sent som i slutet på december röstade de ja till densamma, fortfarande utan ytterligare försvarssatsningar. Nu, bara veckor senare, har Anna Kinbergs moderater gjort flera utspel om höjda försvarsanslag.
Vad exakt inom dessa julledighetsveckor som förändrat det moderata ledarskapets syn på försvarsanslagen är svårt att veta. Däremot är konsekvenserna inte okända.
Snabba utspel och offentlig budgivning är inte ett ansvarigt ledarskap. Den stora förloraren är Sveriges säkerhet.
Garanten för en långsiktigt hållbar försvars- och säkerhetspolitik i Sverige kommer alltid vara enighet och samförstånd. Låt det förbli så.
Pyry Niemi, ledamot (S) i riksdagens utrikesutskott