Juliette Walldov, rättspolitisk talesperson KDU Sverige.
I en tid då digitaliseringen ger oss oändliga möjligheter att söka information, måste vi fråga oss var gränsen går mellan offentlighetsprincipen och personlig integritet.
Personupplysningstjänster som Ratsit, Hitta.se och Mr Koll gör det möjligt för vem som helst att få tillgång till detaljerad information om privatpersoner – såsom adress, ålder och inkomst. Denna omfattande insyn i privatpersoners liv utgör en allvarlig risk för att bli utsatt för brott.
Den ökade kriminaliteten gör att vi inte längre kan ha samma öppna samhälle som vi tidigare haft. Det är dags att skärpa lagstiftningen för att stärka tryggheten.
Offentlighetsprincipen är en central del av vår demokrati. Insyn i statens myndigheter och offentlig information är viktigt för att motverka korruption och öka tilliten i samhället, men man bör fråga sig var gränsen bör gå. Att ha närmast obehindrad tillgång till privatpersoners adresser och inkomster är inte en nödvändighet. Friheten för kriminella att kunna använda offentliga register som shoppinglistor för sina brott kan knappast stå över oskyldiga människors rätt till privatliv och integritet.
En enkel sökning räcker för att en person med dåligt uppsåt ska kunna få tillgång till känslig information, vilket kan utnyttjas av allt från kriminella gäng till stalkers och bedragare. Det har lett till att personer har utsatts för inbrott, förföljelse och i vissa fall våld. För en kvinna som försöker lämna en våldsam relation och inte ännu fått skyddad identitet kan personupplysningstjänster vara livsförödande. Det är förvånansvärt att det än i dag är så enkelt att hitta människors adress och boendesituationer. I många andra länder gäller striktare regler för hur och när personuppgifter får offentliggöras – Sverige bör inte vara ett undantag.
Regeringen genomför en omfattande omläggning av Sveriges rättspolitik för att stärka tryggheten för människor och trycka tillbaka den organiserade brottsligheten. Regeringen tog den 20 november 2024 emot en utredning som föreslår ett starkare skydd för personuppgifter som offentliggörs i söktjänster. Nu är förslagen ute på remiss. Vår förhoppning är att regeringen tar utredningen på allvar och genomför de ändringar som krävs för att stärka skyddet samtidigt som offentlighetsprincipen bevaras.
Exempelvis bör inkomster och bilar inte finnas lättillgängligt – det skapar en alldeles för stor risk för inbrott och bedrägeri. Dessutom skulle en opt-out-möjlighet kunna införas: en möjlighet för privatpersoner att begära att särskilda uppgifter inte ges ut utan att behöva ge skäl för detta.
Personuppgiftstjänsterna har fortfarande en relevant roll även med ett smalare informationsutbud, i såväl privatliv som arbetsliv. Däremot har det gång på gång visat sig att uppgifter om inkomst, bilmodeller eller exakta adresser inte bör finnas tillgängliga för vem som helst att söka upp med några få klick. Det behövs en bättre balans mellan vad som är nödvändigt för att säkerställa att offentlighetsprincipen upprätthålls men som samtidigt inte äventyrar människors trygghet.
Det är dags att skärpa lagstiftningen för att stärka skyddet av den personliga integriteten och säkerheten.