Martina Johansson, riksdagsledamot (C) samt partiets talesperson familjerätt och socialtjänst barn och unga.
I dag föds fler barn utanför äktenskapet än inom äktenskapet, men trots det är det endast personen som föder barnet som får ett automatiskt vårdnadshavarskap om föräldrarna är ogifta. Ett giftermål bör inte avgöra barns rätt till båda sina föräldrar och är ett föråldrat sätt att se på vårdnadshavarskap. Centerpartiet kräver att regeringen tillsätter en utredning om att inkludera fadern som automatisk vårdnadshavare vid barnets födsel.
För ogifta par fastställs i dag föräldraskap genom att pappan godkänner att han är just pappa, och mamman godkänner att pappan får vara en del av ansvaret för barnet. Är man däremot gift får barnet automatiskt två vårdnadshavare i samband med födelsen. Detta är lagstadgat i föräldrabalken.
Föräldrabalken är en lag som beslutades 1949 och som bygger på att en familj består av mamma, pappa och gemensamma barn. Lagen bygger också på dåtidens syn på sex före äktenskapet, vilket innebär att ett barn som blir till och föds utanför äktenskapet fortfarande på sätt och vis hanteras som en oäkting.
Tidigare krävdes socialnämndens fysiska medverkan vid bekräftandet av fadern som vårdnadshavare för ogifta par. Sedan 2022 kan ogifta föräldrar i stället digitalt bekräfta föräldraskapet så snart barnet har fått ett personnummer. Detta görs på Skatteverkets webbplats, och är ett välfungerande system rent tekniskt. Men det innebär också att om modern av någon anledning inte godkänner pappan som vårdnadshavare inom tre månader, tvingas han gå till familjerätt och domstol och starta en civilrättslig tvist för att få vårdnaden om sitt eget barn.
I en skriftlig fråga till justitieminister Gunnar Strömmer frågade jag om han var beredd att göra alla föräldrar likvärdiga i samband med barnets födelse, genom att alla pappor som huvudregel automatiskt ska bli vårdnadshavare. Svaret jag fick var bland annat att ”frågan om automatisk gemensam vårdnad för ogifta föräldrar har utretts vid flera tillfällen, men inte lett till lagändringar.”
Efter en kontrollfråga till Riksdagens utredningstjänst (RUT), fick jag svaret att det inte har skett någon utredning på området sedan 1999.
I november 2020 kom däremot en helt annan utredning som handlar om Barnkonventionen och hur Sverige efterlever den. Där framkommer det att Sverige bryter mot Barnkonventionen när inte barn får två vårdnadshavare vid födseln om föräldrarna är ogifta. Så lagen om automatisk vårdnadshavarskap, så som den är utformad i dag, strider alltså mot en annan lag eftersom Barnkonventionen blev svensk lag 2020.
Barnkonventionen bygger på och handlar om att värna barns rättigheter. Att systemet för automatisk vårdnad för ogifta föräldrar strider mot Barnkonventionen bör vara anledning nog för att tillsätta en utredning som ser över systemet. Inte minst med tanke på att det var över 25 år sedan det senast utreddes.
Det finns situationer där pappor inte ska vara vårdnadshavare, precis som att det förekommer situationer där mammor inte ska vara vårdnadshavare. Men dessa situationer kan likväl förekomma bland föräldrar som är gifta. Dessutom talar vi då om undantagsfall, som således också bör hanteras som just undantagsfall.
Att ändra på lagen är ett viktigt steg för att visa för alla barn, mammor och pappor att föräldrarnas värde är detsamma för barnet oavsett föräldrarnas juridiska avtal. Ett giftermål ska inte vara avgörande för ett barns rätt till båda sina föräldrar.