Under hösten fattar regeringen beslut om forskningspolitiken för de närmsta fyra åren. Den viktigaste och känsligaste frågan gäller hur stora forskningsanslagen ska vara och vad de ska gå till. Inför höstbudgeten vill Gröna Studenter därför lyfta vikten av en stabil forskningsfinansiering.
Universiteten och högskolorna är samhällsbärande institutioner. I demokratiska samhällen måste politiken därför garantera en stor grad av autonomi och långsiktighet för att lärosätena ska kunna driva kunskapen framåt men också vara en fri röst i samhällsdebatten. Lärosätenas möjlighet att själva staka ut sin väg är något vi måste värna.
För att detta ska vara möjligt vill Gröna Studenter att lärosätena ska få en större andel anslag som de själva fogar över (basanslag) så att de med långsiktighet kan skapa världsledande miljöer för undervisning, forskning och samverkan med det omgivande samhället.
Detta bör även vara Miljöpartiets linje för forskningspolitiken. Vi ser framförallt tre anledningar till detta:
1. Balanserad relation mellan anslagen ger bättre förutsättningar för forskning och undervisning. När institutionerna har en grund bestående av basanslag kan lektorer och forskare syssla med det de gör bäst, det vill säga forskning och undervisning, i stället för att söka forskningsanslag.
Det skapar också tryggare anställningsvillkor, vilket kan motivera fler att stanna kvar inom akademin. Externa forskningsmedel har en viktig roll att fylla, men de är bara effektiva om de bygger på en grund av basanslag. Fler basanslag skapar därför bättre undervisnings- och forskningsmiljöer och bidrar till en kunskapsrikare värld.
2. Fri forskning är viktig för att identifiera framtidens utmaningar. Klimatproblemen uppmärksammades därför att det bedrevs forskning inom området innan det hamnade på den politiska dagordningen. Fri forskning inom nya områden hjälper samhället att öppna upp ögonen för nya problem och lösningar. Det går inte att på förhand veta vilka resultat ny forskning ger. För att få en bred kunskap om framtidens utmaningar och möjligheter behövs därför forskning inom många olika områden.
3. Miljöpartiet måste vara konsekvent i sin utbildnings- och forskningspolitik. Under valrörelsen 2014 var Miljöpartiet tydliga med att skolan inte ska detaljstyras av politiker. Lärarna skulle få ökade resurser och möjligheter att själva styra sitt pedagogiska upplägg. Samma resonemang måste också gälla inom högre utbildning och forskning.
Forskare och lärosäten är bäst lämpade att själva fatta beslut över sin forskning. Politiken får inte styra allt för mycket. För att Miljöpartiet ska behålla sin trovärdighet i utbildningsfrågor behöver samma syn gälla för hela utbildningsspektrumet.
Regeringen bör ställa sig frågan hur styrd forskning vi bör ha. De utmaningar i samhället som regeringen i dag ser anser vi är viktiga. Innovationssatsningar och hållbar utveckling är något vi politiskt står bakom.
Men en fri och oberoende forskning behövs för en kritisk och bred kunskapsutveckling. Det var alliansen som skapade traditionen med riktade anslag. Miljöpartiet och regeringen bör nu se till att den inte får fäste.
Elin Hylander
Språkrör Gröna Studenter – Miljöpartiets studentförbund