Ăkande psykisk ohĂ€lsa Ă€r en av de mest akuta folkhĂ€lsoutmaningarna i Sverige och i vĂ€rlden. Var tredje person drabbas av psykisk sjukdom minst en gĂ„ng i livet och sannolikheten för kvinnor att fĂ„ en Ă„ngest- eller depressionsdiagnos Ă€r dubbelt sĂ„ hög som för mĂ€n. Unga mĂ€nniskor löper sĂ€rskilt stor risk och sedan mitten av 1980-talet har andelen svenska ungdomar med symptom pĂ„ psykisk ohĂ€lsa fyrdubblats. Chockerande nog dog Ă„r 2020 mer Ă€n sju gĂ„nger sĂ„ mĂ„nga mĂ€nniskor av sjĂ€lvmord Ă€n i trafikolyckor i Sverige.
Det finns ett skriande behov av en ökad kapacitet i skolan och vĂ„rden att âmota Olle i grindâ och bemöta den psykiska ohĂ€lsan i tid innan allvarliga konsekvenser för individ och samhĂ€lle uppstĂ„r. Hur kan vi implementera den samlade kunskap vi har kring risk- och friskfaktorer och göra evidensbaserade preventions- och interventionsmetoder mer tillgĂ€ngliga för ALLA pĂ„ ett tidigt stadium?
Den hÀr veckan trÀffas forskare, experter och vÄrdaktörer frÄn olika hÄll i vÀrlden pÄ Uppsala Health Summit för att söka svaren pÄ dessa frÄgor och diskutera konkreta metoder för att frÀmja vÄrt vÀlmÄende och förebygga psykisk ohÀlsa. Vi hoppas att beslutsfattare tar till sig av slutsatserna frÄn mötet i arbetet med att mobilisera insatser till stöd för psykisk hÀlsa.
VĂ€rldshĂ€lsoorganisationens (WHO) kĂ€nda princip âIngen hĂ€lsa utan psykisk hĂ€lsaâ avspeglar vikten av vĂ„r psykiska hĂ€lsa för ett fungerande liv och god livskvalitet oavsett Ă„lder eller skede i livet. Att ibland uppleva psykisk ohĂ€lsa som Ă„ngest, depressiva symptom eller stress, Ă€r naturliga inslag i livet. Men nĂ€r besvĂ€ren kvarstĂ„r under lĂ€ngre perioder och pĂ„ en nivĂ„ som pĂ„verkar vĂ„rt dagliga fungerande ökar risken för negativa lĂ„ngsiktiga effekter. En ökad kapacitet i primĂ€rvĂ„rden Ă€r dĂ€rför en kritisk faktor för att vi ska kunna erbjuda snabb behandling innan symptom och dess konsekvenser nĂ„r tröskeln för sjukdom.
Covid-19 pandemin har ökat kÀnda riskfaktorer för psykisk ohÀlsa som isolering, ovisshet och hot mot vÄrt vanliga liv. Framför allt tycks sÄrbara grupper som unga mÀnniskor och de som redan lider av psykiska problem ha drabbats. Att den psykiska ohÀlsan kryper allt lÀngre ner i Äldrarna Àr orovÀckande eftersom en tidig debut ökar risken för negativa effekter pÄ utbildning, intrÀde i vuxenliv och arbetsförmÄga och sÄledes för lÄngvarig psykisk ohÀlsa. En god psykisk hÀlsa hos vÄra efterkommande Àr en förutsÀttning för en hÄllbar samhÀllsutveckling!
En bra och vÀlfungerande skola dÀr alla fÄr god kunskap med ett vÀlbevarat sjÀlvförtroende Àr en kritisk byggsten i preventionsarbetet för psykisk ohÀlsa. Men, vissa individer kommer trots en gynnsam miljö och anpassad skola att utveckla psykisk ohÀlsa eller psykisk sjukdom. Vi mÄste dÀrför samtidigt ha bÀttre kapacitet att fÄnga upp tidiga signaler och bemöta psykisk ohÀlsa hos vÄra barn och ungdomar.
Vi mÄste agera nu! PÄ samhÀllsnivÄ föreslÄr vi förstÀrkt primÀrvÄrd, ökad samverkan mellan BUP, socialtjÀnst och skola, utbyggnad av den digitala vÄrden och förebyggande insatser sÄsom att systematiskt inkludera undervisning om risk- och friskfaktorer för psykiska hÀlsa i skolan. PÄ individnivÄ kan vi alla bidra till ett ökat vÀlmÄende i vÄr nÀrmiljö genom att prata om hur vi mÄr, bli bÀttre pÄ att visa empati, stötta och bekrÀfta varandra och inte minst pÄminna oss sjÀlva och vÄra nÀra om att vÄrt mÀnniskovÀrde inte sitter i vad vi presterar!