Prostatacancer är Sveriges överlägset vanligaste cancerform alla kategorier och 2015 fick 10439 män diagnosen. Personer med diagnostiserad prostatacancer har fördubblats sedan 1980-talet. Det är också den cancerform där flest män dör - 2015 dog 2357 män.
Förutom att cancerformen är fysiskt besvärande skapar den stor oro, då tillgängliga behandlingar ofta medför biverkningar med stora besvär, såsom erektil dysfunktion, urin- och ändtarmsläckage. vilka påverkar livskvaliteten negativt. Man skulle därför förvänta sig att denna allvarliga cancerform låg högt i prioritet för upptäckt och behandling. Men så tycks inte vara fallet.
Den genomsnittliga väntetiden från remiss till start av behandling för prostatacancer är 167 dagar medan motsvarande tid för alla andra cancersorter är 37 dagar. För matstrup-, magsäcks- och bröstcancer är väntetiden 20 dagar.
För Akademiska sjukhuset var väntetiden 2016 sämst i hela sjukvårdsregionen med skrämmande 215 dagar från remiss till behandling och dessutom med en ökande trend.
Även landstingets revisorer har 2016 påtalat det dåliga resultatet: ”För män som diagnostiserats med metastaserad prostatacancer, där behandling bör ske snabbt, var 2013 medianväntetiden i Landstinget i Uppsala 55 dagar, vilket resulterar i att landstinget hade tredje längsta väntetiden i riket.”
På den medicinska sidan pågår mycket nationellt, men det går alldeles för sakta.
Även här tycks det finnas för lite fokus på denna allvarliga cancerform. Det finns uppskattningar att 1800 av de som årligen avlider av prostatacancer skulle kunna ha räddats vid tidig upptäckt.
Socialstyrelsen menar att dagens PSA-värden inte är tillräckligt utslagsgivande för att kunna användas för screening, och har därför hitintills avslagit alla förslag på screening.
Men med den så kallade Stockholm3-testet där PSA-värdet kompletteras med genetisk information och tillsammans med användning av magnetröntgen (MRC) för att bättre lokalisera prostatan och dess form, så förbättras möjligheterna för en mer korrekt diagnos avsevärt. Stockholm3-testet som utförts vid Karolinska Institutet på 60000 män i åldrarna 50-70 år, har visat lovande resultat.Det kommer också nya läkemedel. Exempelvis har Nils Wiking, forskare vid Karolinska Institutet, rapporterat om nya effektivare läkemedel till exempel Abiratrone (Zytiga) och Enzalutamide (Xtandi) som används i mycket större utsträckning i Norge och Danmark än i Sverige.
För att ytterligare förbättra kvaliteten av genomförda operationer finns det studier som tyder på att en högre operationsvolym ger bättre kvalitet.
Men än viktigare är att kvaliteten på enskilda kirurger kontinuerligt följs upp och att det sker ett aktivt erfarenhetsutbyte, vilket bland annat framförts av Pär Stattin, överläkare på Akademiska sjukhuset.
Kanske skulle kvaliteten också vara betjänt av ett prostatacancercenter där olika specialiteter av behandlingen ingår med patienten i centrum.
Sammanfattningsvis kan man fråga sig varför det går så sakta att få en snabbare och effektivare vård för denna mest vanliga cancerform. Är det för att 70 procent av de som drabbas är över 65 år, eller är det för att det är bara män som kan drabbas?
Jag vill uppmana den styrande minoriteten i Region Uppsala att:
- ta krafttag för att komma tillrätta med de närmast oansvarigt långa väntetiderna. Inte ska väl Akademiska sjukhuset behöva vara sämst i hela sjukvårdsregionen.
- skapa förutsättningar för att aktivt delta i den medicinska utvecklingen inom sjukvårdsregionen och på nationell nivå för att snabba på utvecklingen av prostatacancerbehandlingen.
Allan Kruukka
Ledamot i Regionstyrelsen (m) Region Uppsala