När bilen diskuteras i den politiska debatten blir tonläget ofta högt och bilisten sägs missgynnas mycket. Det är kanske inte en så konstig reaktion om man ser på hur bilen stått i fokus i stadsplaneringen sedan 1950-talet.
Men nu när vi tar klimatutmaningen på allvar och måste planera för den hållbara staden är alla trafikanter i fokus. Målen för kommunens parkeringspolicy är att skapa en attraktivare stadsmiljö, att minska biltrafikens miljöpåverkan, att skapa en god sammanvägd tillgänglighet för samtliga trafikslag, att effektivisera markanvändningen och att bidra till en fortsatt stark centrumhandel.
Parkeringspolicyn ligger till grund för de beslut som fattats om parkering och förändring i gaturummet. Trots att Centerpartiet var överens med oss när parkeringspolicyn godkändes i kommunfullmäktige, skriver Stefan Hanna mfl i UNT om att ”Sluta plåga bilbehövande”.
De parkeringsavgifter kommunen fastställt är på en rimlig nivå. Avgiften för boendeparkering hade inte höjts sedan 1999. Parkeringsavgifterna täckte i flertalet fall inte heller de kostnader kommunen har för gaturengöring och underhåll av parkeringsplatserna. Gatu- och samhällsmiljönämnden beslutade därför i december 2016 om nya regler för parkering i Uppsala stad och om nya avgiftsområden. En hel del justeringar gjordes av det ursprungliga förslaget för att möta remissynpunkter som lämnats in från bland annat cityhandeln och allmänheten. Bland annat ska det vara gratis att parkera på söndagar.
När det gäller parkeringsavgifterna är frågeställningarna ganska olika för city och bostadsområdena i Uppsala stad.
Det som gäller generellt är att när Uppsala växer behövs mer gatumark för framkomlighet för kollektivtrafik, framkomlighet för cykel, bättre trafiksäkerhet, gatugrönska, stadsliv, kaféliv osv. Vi måste också se till att undvika trängsel. Luftkvaliteten i centrum blir bättre för alla när fler går och cyklar eller åker kollektivtrafik.
De som önskar att samhället ska vara totalt bilfritt är förmodligen lika fel ute som de som vill att bilen ska få ännu större plats i gaturummet.
Om vi ser på klimatmålen behöver framtidens bilar köras på fossilfria lokalproducerade drivmedel. Det är el, biobränslen och i framtiden även vätgas. Uppemot 25 procent av bilisterna kommer att utnyttja en bilpoolsbil i stället för att äga en egen bil. Ser vi till Uppsalas befolkningsutveckling fram till 2050 så ökar befolkningen kraftigt.
För att klara miljö- och klimatmålen behöver mängden bilar vara ungefär på den nivå vi har i dag och inte öka när befolkningen ökar.
De nya parkeringsavgifterna i citylägena kommer att bidra till att platserna används till korttidsparkering. Det gör det också lättare att hitta en ledig parkeringsplats när bilisten behöver det.
I city är det givna alternativet att parkera i ett parkeringshus. Beläggningsstudier av de parkeringshus som finns (både de kommunala och de privata) visar att det finns gott om kapacitet kvar i parkeringshusen. Dessutom är Uppsala Parkerings AB i stargroparna för att bygga flera nya parkeringsanläggningar i Uppsala. Vi har kommit överens med Uppsala citysamverkan att kommunen tillsammans med fastighetsägare som äger parkeringshus under våren ska göra en gemensam genomgång så att vi kan öka attraktiviteten till de parkeringar som finns.
I Uppsalas bostadsområden saknas en övergripande logik för vilka platser som är avgiftsfria och vilka som är avgiftsbelagda. Den ena gatan kan vara avgiftsfri och runt hörnet på huset är gatuparkeringsplatserna avgiftsbelagda (mycket vanligt till exempel i Luthagen och Fålhagen). Det är både orättvist och ofunktionellt. Gratis parkering på gatan gör det inte tillräckligt attraktivt att parkera på kvartersmark. För den som inte kan hitta en ledig p-plats på egen kvartersmark finns andra alternativ, till exempel i parkeringshus eller hos hyresvärd som inte lyckas hyra ut alla sina p-platser (till exempel så har Uppsalahem flera hundra outhyrda p-platser).
Det finns i dagsläget pendlarparkeringar i flera av kommunens kransorter.
Därutöver pekas i den nyligen antagna översiktsplanen ytterligare ett femtontal platser ut där det finns behov av förbättrade pendlarparkeringsmöjligheter.
Mer detaljerade studier kommer nu att genomföras för dessa platser, för att hitta lösningar och placeringar som är trygga och säkra samt bekväma och tillgängliga. Avståndet mellan parkering och anslutning till kollektivtrafik ska minimeras. Under 2017 planeras pendlarparkeringar att anläggas i Storvreta och Knutby.
Det är inte gratis för kommunen att tillhandahålla parkeringsplatser. Dels handlar det om underhåll, dels om att kommunen går miste om andra intäkter som annat användande av marken skulle kunna ge. Inte ens i dag är alltså parkeringsplatserna gratis. Frågan är bara om det är alla skattebetalare i kommunen som ska stå för notan, eller om det är de som faktiskt använder platserna.
Genom att införa en blygsam avgift även utanför stadskärnan rör vi oss mot att de som faktiskt använder platserna betalar för dem.
Högre avgifter gör dessutom att kostnaderna för bilåkande och kollektivtrafiken blir mer jämlika, vilket bidrar till att ställa om till ett hållbart transportsystem. Och det handlar inte om att tvinga människor som behöver bilen att ta kollektivtrafik, utan att visa på fördelarna.
Visst kan miljö- och klimat-frågan vara orsaken för människor att ta buss eller cykel till jobbet i stället för att åka bil. Men faktum är att det finns fler betydligt fler fördelar. När Uppsala klimatprotokoll samarbetade med UL och erbjöd en gratis testmånad i kollektivtrafiken för inbitna bilister så var det flera som nappade. En ny nöjd kollektivtrafikresenär intervjuades nyligen i en kollektivtrafiktidning som ges ut av Tim-trafiken i Mälardalen. Reskostnaden med buss jämfört med bil sjönk med en tredjedel, en av hushållets bilar kunde säljas, oron för dåligt väglag, väder och trafik ersattes med en säker och avkopplande resa, en rask promenad varje dag till och från bussen gav ett hälsosammare liv.
Det som tidigare upplevts som enda resmöjligheten att ta bilen från Enköpingstrakten till Boländerna i Uppsala visade sig vara en myt.
Maria Gardfjell, kommunalråd med ansvar för trafik och miljö (MP)
Johan Lundqvist, ordf gatu- och samhällsmiljönämnden (MP)
Hilde Klasson, 1:e vice ordf gatu- och samhällsmiljönämnden (S)
Bodil Brutemark, ledamot gatu- och samhällsmiljönämnden (V)