Kunskapsresultaten i Uppsalas skolor förbättras. Fler når gymnasiebehörighet och tar sig genom gymnasieskolan. Bakom förbättringen står medvetna prioriteringar av resurser och alla de medarbetare inom våra skolor och förskolor som varje dag gör skillnad för våra barn och elever. Men som förtroendevalda kan vi inte slå oss till ro. Ska resultaten fortsätta peka uppåt behöver vi arbeta vidare med att ge skolan de allra bästa förutsättningarna för sitt uppdrag.
Sverige har en nationell lärarbrist, vilket påverkar Uppsala. Under de kommande sex åren behöver vi rekrytera runt 1 000 medarbetare till förskola, grundskola och gymnasium. Behovet av förskollärare, barnskötare och lärare i grundskola är störst.
Men vi ser också att rekryteringen av skickliga pedagogiska skolledare börjar bli allt svårare.
Konkurrensen om personal mellan kommuner är hård. Vi behöver en samlad idé om hur vi ska rekrytera, behålla och kompetensutveckla skolledare och lärare som ska hjälpa våra barn och elever att nå kunskapsmålen. Därför har vi under ett år genomlyst organisationen, inventerat våra styrkor och svagheter, fört samtal med kommunens lärare, pedagoger och fackliga företrädare samt lärt oss av andra kommuner. Resultatet är att vi i dag lägger fram ett förslag på hur Uppsala kommun långsiktigt ska klara av rekryteringsutmaningen.
Att rekrytera och behålla skickliga lärare och skolledare är den enskilt viktigaste insatsen för att säkra en fortsatt kunskapsutveckling och se till att våra elever möter vuxenlivet med kunskap och engagemang.
Planen har tre tydliga fokus och bygger till stora delar på de tankar och idéer vi fått med oss i skoldialogen med medarbetare på förskolor och skolor under året:
1) Med lärarutbildningen mitt i staden och en rödgrön regering som satsar på mer än 400 nya platser de kommande åren har vi en unik möjlighet att få nya medarbetare till oss. Men det sker inte av sig självt. Vi behöver öppna Uppsalas klassrum för våra studenter.
De som vill skaffa sig extra erfarenhet under studierna ska prioriteras i vår vikariepool och erbjudas möjlighet att jobba under sommaren på våra lovskolor.
Ett samarbete med Uppsala universitet genomförs där vi utser träningsskolor, förskolor och skolor som tar ett extra ansvar för att handleda och ta emot lärarstudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning.
2) I dialog med medarbetare vid förskolor och skolor uttrycks en önskan om att kommunen behöver bli bättre på att berätta om allt positivt som sker i förskola och skola och vilka möjligheter det ger att få jobba inom skolan. Vi ska bli bättre på att lyfta fram allt som är bra. Men vi har också fått ta del av vilka förbättringar som krävs för att göra det mer intressant att arbeta på Uppsalas skolor. Arbetsmiljön är en central fråga, liksom att förbättra löner och utvecklingsmöjligheter.
Därför fortsätter vi vår lokala lönesatsning. Vi initierar också ett arbete med att ta fram tydliga vägar till professionell utveckling med hög legitimitet inom både förskola och skola.
Lärarassistentstjänster utvecklas som ska avlasta i klassrummet.
3) Viljan att stanna kvar och utvecklas på sin arbetsplats påverkas av medarbetarnas grad av engagemang och möjlighet till inflytande och ansvarstagande. Detta kan förbättras genom ett tydligt och närvarande ledarskap och regelbunden återkoppling mellan chef och medarbetare. Vi ska vara stolta över våra förskolechefer och rektorer som axlar ett svårt uppdrag. Men skickliga och modiga ledare är ingen självklarhet.
Därför utvecklar vi en lokal ledarskapsutbildning med tillhörande mentorskapsprogram för blivande rektorer och förskolechefer.
En arbetsgrupp är inrättad för att utveckla och avlasta redan idag verksamma skolledare.
Att klara skolans kompetensförsörjning kommeratt ställa stora krav på kommunen som arbetsgivare. Och det ställer krav på att vi som ansvariga politiker prioriterar resurserna till klassrum, elever och lärare. Tyvärr finns inte en samsyn över blockgränsen kring den inriktningen i dag. Moderaterna som största oppositionsparti säger konsekvent nej till beslut som handlar om att prioritera lärare och deras arbetsmiljö framför andra politiska satsningar.
De prioriterar skattesänkningar och vinstuttag – inte återinvesteringar i barn, elever och personal.
Om Moderaterna får bestämma ska lärare och skolpersonal vid förskolor och skolor som tar extra ansvar för särskilt utmanande undervisningsmiljöer helst inte få så mycket mer resurser än andra. I förlängningen försvårar det rekryteringsarbetet och skapar en segregation mellan de skolor som har lätt att rekrytera och de som har det svårare.
Moderaternas svar på rekryteringsutmaningen är ett enda verktyg: fler karriärtjänster, men bara i grundskolan och gymnasiet.
I förskolan ska förskollärare och barnskötare ta hand om fler barn med mindre resurser, trots att det är där vi ser de största utmaningarna att rekrytera och ett stort behov av nya förskoleplatser. Moderaterna vill ge sken av att man värnar långsiktiga och blocköverskridande lösningar för skolan. Hittills har vi inte sett ett spår av den samarbetsviljan i praktiken. Detta står i stark kontrast till de andra allianspartierna, som är med och tar ansvar både i utvecklingen av lösningar på skolans utmaningar och vid tuffa beslut.
Moderaterna isolerar sig i en av samhällets viktigaste frågor. Det är oroväckande.
För att lyckas rekrytera och behålla dagens och framtidens medarbetare i förskola och skola behövs en bred uppslutning från alla politiska partier.
Caroline Hoffstedt, kommunalråd och ordförande i utbildningsnämnden (S)
Linda Eskilsson, vice ordförande utbildningsnämnden (MP)
Sverker Åslund, ledamot utbildningsnämnden (V)