Trots den pågående utbyggnaden av Polismyndigheten minskar antalet poliser i yttre tjänst, i både antal och i förhållande till befolkningsökningen. 2015 fanns 94 poliser i yttre tjänst per 100 000 invånare. 2019 hade andelen minskat till 88 poliser per 100 000 invånare, enligt Polistidningens kartläggning.
Det står klart att mer måste göras för att öka vår brottsbekämpande förmåga. I den politiska debatten förekommer alltför ofta förslag om att korta utbildningen till att bli polis. Men då har man helt missförstått vad yrket innebär. Det är ett svårt, komplext och ibland också farligt jobb som snarare kräver längre utbildning. Det finns i stället andra mer effektiva åtgärder som skulle frigöra tid för poliser i yttre tjänst.
Poliser i ingripande verksamhet lägger uppskattningsvis 25 procent av sin arbetstid på administrativa uppgifter och avrapporteringar. Ingripanden, även mot mindre allvarliga brott, kan leda till flera timmars administrativt arbete.
Polisförbundet har föreslagit att myndigheten anställer polisstödsassistenter som avlastar poliserna från de tidskrävande administrativa uppgifterna. Genom att använda resurserna rätt går det att frigöra tid för poliser att arbeta med det som de är utbildade för, nämligen förebygga, ingripa och utreda brott.
I Uppsala har man frigjort tid för poliser i yttre tjänst genom att anställa assistenter, så kallade turlagsadministratörer. De avlastar poliser genom att skriva anmälningar, hantera gods, diarieföra, efterlysa personer, boka tider och mycket mer. Det innebär att Uppsalapoliserna inte måste vända åter till stationen i samma utsträckning som andra. De kan stanna kvar ute där de syns och där de kan förebygga och ingripa mot brott. Erfarenheterna från Uppsala är mycket goda, men ska de goda effekterna spridas över landet behöver Polismyndigheten och politiken engagera sig för detta.
Våra beräkningar visar att en anställning av 375 assistenter frigöra tid motsvarande 750 poliser i yttre verksamhet. Tyvärr har intresset från Polismyndigheten varit svalt.
Polisarbetet i yttre tjänst är också både fysiskt och psykiskt påfrestande. De utsätts i större grad än andra poliser för hot, våld och trakasserier. Var fjärde polis i ingripandeverksamhet har fått utstå slag eller sparkar de senaste 12 månaderna. De utsätts också i högre grad för hot både på jobbet och i privatlivet. Det är också svårt att få privatlivet att gå ihop när man arbetar tre skift. Därför söker sig också många poliser till utredande verksamhet där behov av polisiär kompetens också är mycket stort. Men som den 24/7-verksamhet polisen är måste Polismyndigheten göra mer för att det ska bli både mer hållbart och attraktivt för poliser att stanna i yttre tjänst. Därför vill Polisförbundet också se utökade möjligheter för kombinationstjänster.
Genom att kunna dela sin tid mellan inre- och yttre tjänst kommer fler att orka stanna kvar i ingripandeverksamheten. Det skulle också innebära rena verksamhetsvinster i och med att förståelsen för de olika delarna av myndighetens uppdrag skulle öka. Detsamma gäller naturligtvis för utredare som vill arbeta en del av sin tid i uniform. Men även för detta är intresset svalt inom Polismyndigheten.
Vi måste nu jobba tillsammans för gemensamma lösningar på den akuta polisbristen, både sådana som ger relativt omedelbar effekt och sådana som ger oss hållbara lösningar på sikt. Det här är frågor som är så mycket större än polisen. De berör oss alla, för det handlar om vår trygghet.