”Varför är lärarfacken så tysta nu? Neddragningarna på gymnasiet kommer att gå ut över lärarna.” skriver Mohamad Hassan på UNT:s debattsida 6/1. Visserligen skriver Lärarnas Riksförbund (LR) inte exakt samma sak som Mohamad Hassan i yttrandet i samband med IVE (Inriktning verksamhet ekonomi – kommunens budget) men i LR:s årliga arbetsmiljöenkät framgår att ”knappt 10 procent (av LR:s medlemmar) anser att resurserna är tillräckliga”.
LR håller alltså med om att gymnasieskolans ekonomi är klart bekymmersam. De stora underskotten senaste åren tyder på att det inte finns en balans mellan uppdrag och resurser.
Det finns tecken på att den nya majoriteten inte tar denna obalans på allvar.
Men LR anser att också den avgående majoriteten har ett ansvar och att det vore en fördel om de politiska blocken kunde enas om en skolpolitik i syfte att lösa skolans problem.
Fråga gärna LR:s medlemmar hur enighet uppnås – vi är vana att ena elever i konflikt i alla åldrar.
Den troliga orsaken till den dåliga ekonomin, gymnasieskolornas lokaler, får inte hindra högre lärarlöner och en rimlig arbetsbelastning vilket kräver att alla goda krafter samverkar. Lärares arbete med elever får inte riskeras på grund av politikernas oenighet om skolan, att de tagit fel beslut eller undvikit att ta beslut. Verksamhetsmedlen måste alltså säkras från besparing när löner och lokaler ska finansieras.
Björn Sundin, bitr kommunombud, LR, Uppsala