I dag samlas Klimatkommunerna i Uppsala för att ha årsmöte. Organisationen, som består av 35 av de svenska kommuner som är bäst på klimatarbete, har förlagt sitt möte här av en anledning. Genom Uppsalas nya klimatmål – där vi ställer in siktet på fossilfrihet 2030 och en klimatpositiv kommun med negativa utsläpp 2050 – driver vi på utvecklingen. Även vårt ambitiösa arbete med cykling, förnybar energi och klimatsmarta stadsdelar innebär att Uppsala i dag är en kommun dit man åker för att inspireras.
Det är kaxigt men inte överdrivet att säga att klimatarbetet styrs av kommunerna.
Den lokala nivån har många av verktygen som gör det möjligt att minska utsläppen samtidigt som vi bygger ett trevligare och bättre samhälle. Nyckelorden stavas bland annat en modern infrastruktur, förnybar energiproduktion och klimatsmart bostadsbyggande.
Kommuner som var och en för sig driver på arbetet med dessa frågor är bra, men när vi drar framåt tillsammans når vi ännu lägre – lägre utsläpp alltså. Här spelar Klimatkommunerna en viktig roll, men det behövs också statlig samordning.
Ett viktigt bidrag från den nationella nivån vore ett gemensamt rapporteringssystem för alla kommuner och landsting.
I dagsläget blir jämförbarheten lidande eftersom kommuner mäter och redovisar sina utsläpp på många olika sätt. Gemensam statistik skulle även fungera som en sporre för kommunerna. Jag är därför glad att Maria Wetterstrand mfl i framtidsminister Kristina Perssons analysgrupp om den gröna omställningen har lyft denna fråga.
Men staten måste göra mycket mer, framförallt när det gäller finansiering av klimatomställningen. Få eller inga svenska kommuner kan på egen hand göra de investeringar som krävs – även om kommunerna mycket väl vet vilka dessa är. Regeringens stadsmiljöavtal och Klimatklivet är två bra budgetsatsningar.
Men de måste stärkas ytterligare för att det ska vara möjligt för kommunerna att driva igenom de stora projekt som krävs: hållbar stads- och landsbygdsutveckling, spårvägsutbyggnad i städerna, storskaliga solenergi- och vindkraftsparker, med mera.
När jämförbarheten stärkts, juridiska hinder undanröjts och finansieringen kommit på plats, då bör också staten kunna ställa krav på kommunerna att arbeta med klimatfrågor. I dag är det fritt valt arbete.
Jag vill att regeringen ska skicka en tydlig signal till kommunerna om att klimatet måste prioriteras lika högt som en ekonomi i balans. Precis som det finanspolitiska ramverket ställer krav på kommunernas budgethantering, bör den nya klimatlagen ställa krav på vårt lokala klimatarbete. Utgångspunkten för detta måste vara det kommunala självstyret och de varierade förutsättningarna. Men med tanke på hur snabbt omställningen av vårt samhälle måste ske, bör klimatfrågorna snarast prioriteras upp, på bred front.
Under de kommande två dagarnas träff med andra starka klimatkommuner kommer jag att visa hur vi arbetar för en grön omställning i Uppsala.
Men framförallt kommer jag att ta till mig av de berättelser och förslag som andra kommuner kommer med. Målet för mig är ett bygga ett samhälle som är allt bättre anpassat efter människornas önskemål och behov, samtidigt som vi adresserar vår tids största utmaning.
Maria Gardfjell (MP)
kommunalråd i Uppsala med ansvar för klimat