Problemet är tvånget

I den bästa av världar skulle Maarit Jänterä-Jareborg och jag inte haft anledning att föra denna debatt, skriver Jesús Alcalá i slutreplik om tvångsäktenskap.

Debatt2016-09-04 15:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Maarit Jänterä-Jareborg menar att jag förenklar då jag pekar på absurditeten i att Zahra, utsatt för tvångsgifte, måste begära skilsmässa från sin afghanske make. Enligt Maarit Jänterä-Jareborg är ett äktenskap ingånget av tvång och i ett annat land än Sverige ogiltigt. Zahra är ogift och ”fri att ingå äktenskap med vem hon vill i Sverige”.

Det Maarit Jänterä-Jareborg bortser från – och som jag i min tur tycker innebär en förenkling – är att Zahra, helt självklart i den hotfulla situation hon befunnit sig, tvingades ansöka hos Skatteverket om registrering av äktenskapet. Då går det inte sedan att tala om juridisk nullitet och att äktenskapet skulle vara ogiltigt. I och med att Zahra själv begärt att få äktenskapet registrerat fattar tingsrätten, helt i enlighet med svensk lag, beslutet att den afghanske maken måste delges hustruns önskan och att en betänketid på sex månader ska föregå äktenskapets upplösning.

I själva domen mot Zahras far skriver tingsrätten så här: ”Enligt lagen om vissa internationella rättsförhållanden1 kap. 7 § anses äktenskap som ingåtts utom riket enligt främmande lag giltiga, om de är giltiga enligt rättsordningen i det land där äktenskapet ingåtts. Skatteverket har efter prövning kommit fram till att det äktenskap som Z. F. och mannen ingått i Afghanistan är giltigt och i det svenska folkbokföringsregistret registrerat Z. F. som gift den 6 maj 2015. Z.F. har i början av 2016 väckt talan om äktenskapsskapsskillnad vid svensk domstol som beslutat om att äktenskapsskillnaden ska föregås av betänketid. Bevisningen är sammantagen sådan att det är styrkt att Z. F. ingått äktenskap i Afghanistan och att äktenskapet är giltigt i Sverige.”

Problemet med tvångsäktenskap och andra hedersrelaterade tvångssituationer är just att en person av rädsla handlar emot sin egen vilja. Det var den problematiken jag ville belysa i min artikel.

I den bästa av världar skulle Maarit Jänterä-Jareborg och jag inte haft anledning att föra denna debatt. Men där befinner sig varken Zahra eller svensk byråkrati.

Jesús Alcalá

Jurist och författare

Läs mer om