I dag, den 18 november hålls den europeiska antibiotikadagen, en årlig dag för att uppmärksamma ett av vårdens mest verkningsfulla, men också mest sårbara verktyg.
I Sverige börjar nu en omfattande kampanj. Alla vi som värnar om att antibiotikan ska fungera också i framtiden – myndigheter, vårdpersonal och privatpersoner – kommer att sprida information och uppmaningar i sociala medier under fyrkantstaggen #skyddaantibiotikan.
Som smittskyddsläkare brukar jag normalt arbeta för att förebygga smittor, men i det här fallet är det tvärtom. Jag hoppas att budskapet ska bli viralt och nå så många som möjligt.
Frågan om att skydda antibiotikan berör oss alla. Människor har ett immunsystem som skyddar mot många infektioner. Men ibland, när vårt eget försvar sviktar, kan antibiotika vara livräddande.
Det är därför det är så viktigt att bara använda antibiotikan när det verkligen behövs, men inte annars. Slarvig och felaktig användning av antibiotika ökar risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika.
Vem kan hjälpa till att rycka ut till antibiotikans försvar? Är det inte främst en fråga för myndigheterna, kan man fråga sig. Och visst tar vi som arbetar inom hälso- och sjukvården frågan på största allvar och gör allt vad vi kan för att styra mot en klok antibiotikaanvändning.
Men minst lika viktigt är det att vi alla och envar gör vad vi kan för att antibiotikan ska behålla sin verkan.
En av de viktigaste sakerna vi kan göra är att känna efter ordentligt innan vi söker vård och uttömma möjligheterna till egenvård innan vi efterfrågar receptbelagda preparat. Om du känner dig krasslig och har feber är det inte säkert att du behöver träffa en läkare eller få antibiotika.
Många infektioner, både de som orsakas av virus och de som orsakas av bakterier, läker ut av sig själva.
Att göra den bedömningen kan vara förstås vara knepigt, men en god hjälp kan du få från 1177 Vårdguiden. På webbplatsen finns kvalitetsgranskad information om de flesta sjukdomstillstånd och förträffliga råd för egenvård. Behöver du prata med någon finns också telefonrådgivningen, där erfarna sjuksköterskor kan hjälpa dig att bedöma om du verkligen behöver komma till en vårdinrättning eller om du skulle må bäst av att helt enkelt bädda ner dig och ta det lugnt.
1177 Vårdguiden är som sagt en bra informationskälla, men när det gäller många andra vårdsajter på nätet är det klokt att iaktta försiktighet.
Det finns exempel på sidor där man med hjälp av några enkla frågor ställer en diagnos. Därifrån är steget inte långt till att genom en så kallad nätdoktor få medicin utskrivet och på så sätt ordna egen medicinering, utanför den etablerade vården och under radarn på myndigheter. Detta är än så länge relativt ovanligt, men det är en oroande utveckling, som kan leda till okontrollerad antibiotikaanvändning och ökad risk för resistens. Håll dig därför till den etablerade sjukvården, både för din egen hälsas skull och med omtanke om antibiotikan.
Här är slutligen mina tre bästa råd till hur du ska kunna bidra till att skydda antibiotikan:
1. Håll en god hygien, så att du inte sprider bakterier till andra. Tvätta händerna, speciellt vid matlagning och måltider och i samband med toalettbesök.
2. Överanvänd inte antibiotika. Många enkla infektioner kan läka ut på egen hand. Diskutera antibiotikaanvändning med din läkare eller veterinär innan ordination, så att antibiotika inte används slentrianmässigt. Börja inte experimentera på egen hand, till exempel genom att beställa läkemedel på eget bevåg från oseriösa aktörer via nätet.
3. Lämna alltid in överbliven antibiotika till apoteket. Om du spolar ner den i toaletten eller slänger den i soporna kommer antibiotikarester ut i miljön, vilket kan orsaka stor skada.
Om du bryr dig om antibiotikan får du gärna hjälpa till att sprida budskapet #skyddaantibiotikan till andra nu i vinter. Bli en del av vår gemensamma kampanj, till antibiotikans försvar.
Ju fler vi är som vet vad som står på spel och ju fler vi är som hanterar antibiotikan på ett klokt sätt, ju större möjligheter har vi att säkra antibiotikan inför framtiden.
Mats Ericsson, smittskyddsläkare, landstinget i Uppsala län