Båtlivet är en djupt rotad del av Sveriges kulturarv och en viktig fritidssysselsättning för tusentals Uppsalabor. Båthamnar är inte bara praktiska infrastrukturer – de är fostrande fritidssysselsättningar, sociala mötesplatser, ekonomiska motorer och en del av det lokala identitetsskapandet.
Uppsala kommun försöker kraftigt påverka båtlivet på Skarholmen. Arrenden ska förändras med ambitionen att göra bryggorna till allmän plats, föreningsytorna ska minskas och verksamhetslokaler övertas. Kommunen behöver tänka om. Planerna är feltänkta och förstör bara för verksamheter som behöver långsiktighet för att fortsätta göra nödvändiga investeringar i stärkt ungdomsverksamhet, nya bryggor och renoverade avfalls- och lagerlokaler.
Nu måste kommunen först skyndsamt bestämma om man ska sälja Skarholmens fastighet eller kraftigt renovera den. Den viktiga frågan får stor betydelse för områdets möjliga utveckling. Utvecklingspartiet demokraterna anser att kommunen redan bevisat att den är olämplig som huvudman för fastigheten.
Det är viktigt att kommunen lyssnar bättre på båtägare och föreningar innan beslut fattas. Om man hade lyssnat ordentligt hade man förstått att kommunen behöver tänka om. Båtklubbarna bygger på ett stort ideellt engagemang och drivs av eldsjälar som lägger ner mycket tid och kraft på att hålla hamnarna i gott skick. Att införa förändringar som kraftigt försämrar för deras verksamheter blir dåligt för Uppsala. Skarholmen är Uppsalas enda båthamn som sköts av båtföreningar.
Att vistas på sjön är inte bara en hobby – det är en källa till återhämtning, fysisk aktivitet och mental hälsa. Båtlivet främjar folkhälsan och livskvaliteten för många Uppsalabor. I en tid där stressrelaterade sjukdomar ökar och stillasittande livsstil är ett folkhälsoproblem, erbjuder båtlivet ett naturligt sätt att koppla av, röra på sig och umgås med familj och vänner. Kommunen ska stötta en positiv utveckling av båtlivet i Uppsala, inte bidra till en negativ utveckling.
Båtlivet är inte längre enbart för de välbärgade. Många människor har äldre, enklare båtar som de vårdar själva. I stället för att inskränka arrendena kan kommunen stärka principen om jämlik tillgång till natur och fritid genom utökat samarbete kopplat till socioekonomiskt svaga ungdomar. Som båtklubbarna fungerar i dag främjas social inkludering och rättvisare möjligheter kopplat till det ideella engagemanget. Precis som många andra föreningar kan båtklubbarna bidra till att Uppsalas integrationsarbete förbättras. Det är en mycket bättre väg framåt istället för att skada deras verksamheter.
Hamnarna på Skarholmen har funnits i generationer. De är en del av Uppsalas kulturella arv och spelar en viktig roll i att bevara traditioner, hantverk och lokala berättelser. Att försvåra för båtägare är att riskera att detta kulturarv går förlorat. I ljuset av Uppsalas starka anknytning till bronsålderns båtfolk och vikingatidens sjöresande äventyrare ska kommunen vårda och utveckla relationerna med båtklubbarna, inte förstöra för dem.
Båtägare bidrar till den lokala ekonomin genom att handla i butiker, anlita hantverkare, tanka bränsle, äta på restauranger och använda andra tjänster. Skarholmen kan utvecklas så att nya arbetstillfällen skapas. Med fördel kan kommunen inkludera både arbetsträning för människor som lever på försörjningsstöd samt fostrande sommarjobb i samarbete med båtklubbarna. Tillsammans kan båtklubbarna och kommunen också skapa intressanta sommarevenemang. Evenemang då hela Skarholmen kan sjuda av liv liknande när Marstrands ”Big Boat Race” äger rum varje sommar.
Förutom att bestämma vem som ska pånyttföda Skarholmen måste kommunen tänka om och ge upp tanken att göra bryggorna till offentliga platser. Det är lika dumt som att tycka att alla ska ha rätten att gå på golfbanor. Utveckla samarbetet i stället för att förstöra det.