Vår grundlagsskyddade yttrandefrihet och offentlighetsprincip härstammar ända från sjuttonhundratalets frihetstid. Över århundradena har dessa principer värnat om ett öppet samhälle där alla och envar kan ta del av bland annat domstolarnas protokoll, det vill säga de domar som lagfästs. Men utan resurser och kunskap har det varit svårt för den enskilde att hitta fram i djungeln av olika domstolar och olika typer av dokument.
Nu för tiden är det enklare tack vare databaser så som Verifiera, Lexbase, Siren med flera. Dessa databaser har snabbt kommit att bli värdefulla verktyg för att öka tryggheten, i det offentliga, hos företag, i föreningslivet och för många även i privatlivet.
Nu hotas dessa databasers existens och därmed riskerar vi att förlora dessa viktiga verktyg.
Grundprincipen i vårt land är att en domstol eller annan myndighet är skyldig att lämna ut de handlingar som någon ber om, oavsett om det är ett företag, en annan myndighet eller en privatperson.
Härom veckan kom en oenig Högsta Domstol fram till att det är tillåtet för domstolar att lägga förbehåll på utlämnandet av domar, det vill säga att de inte får läggas i en sökbar databas.
Frågan landar nu hos justitieminister Gunnar Strömmer som förhoppningsvis kan arbeta fram ett förslag där man tydligt stärker skyddet för det som inte ska vara öppet – och samtidigt tydligt stärker allas och envar rättighet att ta del av det som ska vara öppet.
Man ska vara ärlig med att det finns motstridiga legitima intressen. Vissa typer av domar och riktigt gamla domar kanske inte ska vara så lätt tillgängliga, något som går att lösa genom offentlighets- och sekretesslagen utan att behöva ändra i grundlagen, eller ge EU:s förordningar företräde.
Att företag, små som stora, har starkt intresse av att kunna göra bakgrundskontroller före anställning är uppenbart. Likaså uppenbart är att medias redaktioner har stora behov av dessa uppgifter för att kunna bedriva grävande och granskande journalistik. Men detta gäller också för ideella föreningar som oftast saknar företagens och medias resurser.
Jag har ju haft förmånen att leda svensk idrottsrörelse under några år och jag vet hur hårt alla våra fantastiska idrottsledare arbetar för att säkerställa en trygg miljö för våra idrottande barn och ungdomar. Samtidigt är de verktyg man är hänvisade till i dag, främst så kallade ”begränsade registerutdrag”, alldeles otillräckliga. Exempelvis saknas eventuella narkotikabrott, vapenbrott eller bedrägerier i dessa registerutdrag.
En kommande lagstiftning måste utgå från allas grundlagsstadgade rätt att ta del av offentliga handlingar. Det går inte att acceptera att offentlighetsprincipen får ett A-lag och ett B-lag där jurister, media och andra med resurser kan göra bakgrundskontroller medan det blir för svårt eller för dyrt för småföretag, ideella föreningar och enskilda medborgare.
Uppgiften för Gunnar Strömmer är inte enkel. Det räcker inte med att lappa och laga utan det måste tas ett helhetsgrepp. Avvägningar måste göras och han måste stå upp mot EU till förmån för den svenska grundlagen.
Eftersom detta är ”grundlagsnära” lagstiftning så är det mycket värt att skapa en enighet över blockgränserna. Det borde dock inte vara omöjligt för riksdagen att snabbt enas och besluta om en lagstiftning som reder ut den komplicerade situation som dessa viktiga och populära söktjänster just nu befinner sig i.