Sverige är ett av världens bästa länder att växa upp i. Möjligheten för alla, oavsett bakgrund, att utbilda sig och välja väg i livet innebär att det i Sverige är mer sannolikt att barn kommer att få högre inkomster än sina föräldrar än i flera jämförbara OECD-länder.
En viktig hörnsten för sammanhållning är tillgången till högre utbildning och att det lönar sig att studera. Kvaliteten i utbildningen och att det lönar sig att studera är avgörande för att vi som land ska kunna möta kraven på arbetsmarknaden och klara den internationella konkurrensen. De förslag som regeringen och finansminister Magdalena Andersson (S) har lagt fram, där trösklarna till arbetsmarknaden höjs och utbildningspremien sänks, riskerar såväl den sociala rörligheten som Sveriges tillväxtförutsättningar.
Sverige är ett av de länder i OECD där utbildning lönar sig sämst, i synnerhet för kvinnor. För en kvinnlig akademiker lönar det sig i de flesta fallen nästan dubbelt så mycket att utbilda sig i de något av de andra OECD-länderna. I länder som Polen, Slovakien och Turkiet lönar det sig tre gånger så mycket som i Sverige. När ungefär en tredjedel av Sveriges heltidsanställda betalar statlig inkomstskatt blir detta resultatet. Förändringen av brytpunkten för statlig inkomstskatt som regeringen föreslår är därför fel väg att gå. Enligt SCB kommer Sverige år 2030 att ha ett underskott på omkring 50 000 ingenjörer. För att kunna möta en sådan utmaning behövs ett skattesystem där det lönar sig att utbilda sig och premierar de som anstränger sig.
Alliansregeringen genomförde viktiga reformer som förbättrade utsikterna för studenter. Jobbskatteavdraget och den höjda gränsen för statlig inkomstskatt sänkte marginalskatten för breda grupper, vilket också ökar lönsamheten av studier. Ansträngningar som tentaplugg, seminarieförberedelser och inläsning ger i dag högre avkastning än före 2006. Den trenden vill nu regeringen bryta.
Socialdemokraterna lovade i valrörelsen att inte höja skatten för vanliga löntagare, men i regeringens budget får en miljon löntagare höjd skatt. Flertalet av regeringens skattehöjningar är ideologiskt drivna och saknar såväl positiva effekter för ekonomin som för de offentliga finanserna. Ekonomer har visat att de högsta marginalskatterna inte bidrar till ökade intäkter för staten. Ändå går regeringen fram med höjningar av just de skatterna. Det går också att ifrågasätta rättvisan i regeringens förslag. Varför ska en skicklig ingenjör eller läkare betala högre skatt på den sista tjänade hundralappen än till exempel bankdirektören eller statsministern själv?
Regeringens skattepolitik riskerar att minska den sociala rörligheten och driva kompetens, innovationer och studenter från Sverige och arbetsmarknaden. Det är inte vad Sverige behöver. Sverige behöver bättre drivkrafter och möjligheter för jobb och tillväxt.
Svenskt välstånd är ingenting vi kan ta för givet utan förutsätter ett klimat där kunskap och entreprenörskap uppmuntras. Oavsett vilken del av ekonomin man ser till, nya programmeringsföretag eller storbolag i basindustrin, är de alla beroende av innovationer och ett utbildningssystem som tar tillvara på talang. Råd, kansler och katapulter kan inte kompensera för regeringens försämrade villkor för studier. Sverige behöver istället ökade drivkrafter för jobb, för att vi ska klara både sammanhållning och tillväxt.
Niklas Wykman (M), skattepolitisk talesperson
Benjamin Dousa, riksordförande i Moderata Studenter