Att Sverige är ett av de länder som satsar mest på forskning är något vi ska värna om. Där är jag enig med Betty Malmberg. Det är också glädjande att det finns en politisk samsyn över partigränserna gällande vikten av investeringar i svensk forskning. Den samsynen har tjänat Sverige väl.
Den tidigare borgerliga regeringens satsningar på forskning och forskningsinfrastruktur ligger därför kvar och bildar en viktig grund för de nya satsningar som samarbetsregeringen vill genomföra.
Regeringen kommer prioritera utbildning, forskning och innovation. Vi avser föra en medveten politik för att driva fram utveckling vid universitet och högskolor i Sverige. En politik för att stärka högre utbildning och forskning i dialog med lärosäten, ansvariga myndigheter och andra aktörer.
Statsministern påtalade redan i regeringsförklaringen att Sverige ska vara en ledande forskningsnation. Viktiga byggstenar är långsiktiga förutsättningar för att bedriva forskning och goda möjligheter att göra karriär som forskare. Därför har regeringen som mål att nästa forskningsproposition ska ha ett tioårigt perspektiv och att basanslagen för forskning ska prioriteras upp. Vi vill också att forskningsanslagen ska fördelas jämställt, och att en ökad andel kvinnor ska bli professorer.
Sist, men inte minst, vill vi satsa på yngre forskare – såväl svenska som utländska. Det är de som kommer att stå för framtidens stora upptäckter.
Betty Malmberg lyfter i sin artikel grunderna för omfördelning av basanslag. Att regeringen inte föreslog någon omfördelning beror på att det inte var möjligt att ta ställning till frågan under den korta tid som stod till den nya regeringens förfogande för att ta fram ett budgetförslag. Därför gjordes samma fördelning 2015 som för 2014. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen med förslag som rör fördelningen av forskningsmedel till universitet och högskolor.
Fördelningen av forskningsmedel kommer att vara en viktig del av diskussionen inför nästa forskningsproposition som kommer att läggas 2016. Bland annat vill vi prioritera upp basanslagen just för att ytterligare stärka lärosätena och möjliggöra ökad långsiktighet.
Snart påbörjar regeringen arbetet med nästa forskningsproposition, det omfattande förslag som anger den forskningspolitiska färdriktningen. I det arbetet välkomnar jag dialog och samarbete med partierna som ingick i den föregående regeringen. Genom att hitta samsyn kan vi bygga en forskningspolitik som sträcker sig över mandatperioder och har ett brett politiskt stöd. Det är dags att börja respektera forskning som den långsiktiga verksamhet det är. Då ger vi forskarvärlden möjlighet att se hur spelreglerna ser ut förbi mandatperioder och politiska majoriteter.
Det förutsätter att vi når en politisk enighet kring vissa kärnvärden. Jag tror att det är möjligt och ser fram emot samtal om detta. Då kan vi tillsammans stärka Sverige som forskningsnation.
Helene Hellmark Knutsson, minister (S) för högre utbildning och forskning