Regeringens landsbygdsantipati

Vad har S-MP-regeringen emot landsbygden? fråga Johan Hultberg och Åsa Sikberg.

Foto: Staffan Claesson

DEBATT2015-02-01 14:05
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den nya S-MP-regeringen tycks närmast ha förklarat krig mot landsbygden. Redan i regeringsförklaringen lät statsminister Löfven (S) meddela att hans regering har för avsikt att införa en straffskatt på avstånd i form utav en kilometerskatt, en skatt som saknar klimatstyrande effekt. Det spelar ingen roll om en transport utförs av en lastbil med låga eller höga utsläpp, skatten är lika oavsett.

Den missar alltså utsläppen men träffar tyvärr landsbygden extra hårt, exempelvis skogsnäringen som ofta inte har har något alternativ till lastbilen när ett transportarbete ska utföras.

Regeringen Löfven har också aviserat större inskränkningar i skogsbruket vilket riskerar att ytterligare sänka skogsbrukets lönsamhet och svensk skogsnärings konkurrenskraft. Det är illavarslande för såväl jobben som klimatet då det knappast är klokt att sänka konkurrenskraften för förnybar råvara, förnybar energi och förnybara produkter. S och MP riskerar nu denna positiva utveckling.

Inte heller det svenska jordbruket klarar sig undan attackerna från S och MP. Det svenska jordbruket brottas med dålig lönsamhet och svag konkurrenskraft på grund av högre produktionskostnader än i konkurrentländerna.

Alliansregeringen genomförde en lång rad regelförenklingar och andra åtgärder i syfte att pressa ned kostnaderna och göra det enklare vara jordbrukare. En särskilt viktig förändring var avskaffandet av handelsgödselskatten år 2009.

Handelsgödselskatten var en ren straffskatt på svenskt jordbruk. Skatten var unik för Sverige och hade ingen miljöstyrande effekt vilket bevisats av det faktum att användningen av handelsgödsel inte har ökat i Sverige sedan skatten avskaffades. Trots det har den nya regeringen gett besked om att man ämnar återinföra straffskatten med hänvisning till att man vill minska övergödningen.

I stället för att lägga ytterligare bördor på det svenska jordbruket, borde regeringen vända på varje sten för att finna effektiva åtgärder för att vända trenden med en minskad svensk livsmedelsproduktion i allmänhet och för mjölksektorn i synnerhet.

Krisen i mjölksektorn är akut på grund av en global överproduktion i kombination med det ryska importstoppet. Mjölkpriset har därmed sjunkit som en sten. Det är dags för regeringen att öppna ögonen och agera.

Johan Hultberg, riksdagsledamot (M), Kronobergs län, ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet

Åsa Sikberg, ordförande (M) i Landsbygdsgruppen för Uppsala län

Läs mer om