Helena Dübeck och Sofia Lundberg från Lärarnas Riksförbund i Uppsala undrar på UNT Debatt (10/9) om kommunen verkligen satsar på vuxenutbildningen, eller om allt är ett trixande med siffror.
I enlighet med regeringens kunskapslyft ska Uppsalas vuxenutbildning ha en viktig samhällsbärande funktion som ger vuxna möjligheter att skaffa sig behörighet till högre studier, byta bana i livet och förbättra sina chanser på arbetsmarknaden. Det är att främja nya livschanser.
Antalet Uppsalabor som får ekonomiskt bistånd har ökat sedan 2016 och uppgick förra året till cirka fem procent. Utgiftsprognosen för 2019 uppgår till cirka 400 miljoner kronor.
För att bromsa utvecklingen måste vuxenutbildningen ha ett nära samarbete med andra insatser och det finns politisk enighet att samla försörjningsstöd, arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning under arbetsmarknadsförvaltningens tak.
Sedan dess har Arbetsmarknadsnämnden ökat utbildningens kommunbidrag med ca 27 miljoner kronor på två år. Vuxenutbildningens utbud gällande studieformer och studietakt är något som följer efterfrågan, vilket inkluderar tioveckorskurser på elevernas begäran.
Det är ingen kö till SFI. Vi har bland de mest generösa antagningsreglerna i landet och i stort sett alla behöriga sökande antas. På så sätt kan vi erbjuda de som gått en teoretisk gymnasieutbildning möjlighet att läsa in en yrkesutbildning till undersköterska.
Det pågår en lönesatsning på lärare inom vuxenutbildningen 2012-2021. De extra stödresurser som finns till ska avlasta lärarna i elevvårdande och specialpedagogiska uppgifter medan individanpassningen har syftet att upprätthålla utbildningens kvalitet.
Riktmärket för en heltidstjänst som lärare på 20 undervisningstimmar per vecka är i linje med, eller till och med lägre än, kommuner i Stockholms län. Vi värnar vuxenutbildningens kärnuppdrag och målet är att lärare ska kunna ägna sig så mycket som möjligt åt sin undervisning.