Republikanska föreningens ordförande Anders Norström hävdar att monarkin skulle vara en otidsenlig kompromiss (UNT 28/11) . I själva verket är monarkin ett statsskick som ligger väl i tiden och fyller sin funktion i en parlamentarisk demokrati.
Föreställningen att monarki är oförenligt med demokrati bygger på ett felslut. Det skulle stämma om demokratier per definition vore mindre, och republiker mer, demokratiska. Det är inte så. Enligt FN:s demokratiindex är sju av världens tio mest demokratiska länder konstitutionella monarkier, medan nio av världens tio minst demokratiska länder är republiker.
En demokrati formeras inte bara av sina institutioner utan också av legitimitet och förankring. Ett land blir mer demokratiskt om dess invånare känner samhörighet och sammanhang. Här har monarkin spelat en omistlig roll i vårt land genom att bilda en brygga mellan generationer och genom att skapa symboler för den samhörighet som ett land som vårt så väl behöver.
Nordström frågar hur länge den så kallade Torekovskompromissen från 1971 kan vara kvar. Mitt svar är: Hur länge som helst, så länge den fyller sitt syfte och ingen kunnat presentera att fungerande alternativ. I det senare fallet är Republikanska föreningen dessutom svaret skyldig.
Föreningens hemsida rymmer inga argument för republik, och ännu mindre argument för republik av ett visst slag. Föreningen argumenterar helt och hållet emot ett statsskick som inte bara fyller sin funktion väl i vår parlamentariska demokrati. Monarkin är dessutom populär och höggradigt uppskattad för sin insats.
Det är ändå inte det viktigaste motivet för att ha kvar nuvarande statsskick. Det viktigaste motivet finns i orsakerna till att vi har breda överenskommelser om stabila regler för grundlagsfrågor. I eftermälet till Torekovskompromissen sade dåvarande statsministern Palme belåtet att det inte gjorde så mycket att monarkin blev kvar, för statsskicket kunde nu när som helst ändras ”med ett penndrag”. Det var ett förskräckande uttalande.
Inte minst i de tider vi nu genomlever ser vi hur viktigt det är med ett stabilt statsskick som hos befolkningen uppfattas som legitimt och inte kan ändras hur som helst. Våra folkvalda politiker har dessutom betydligt viktigare problem att hantera än ett statsskick som fungerar väl, är omtyckt av befolkningen och således saknar väl formulerade alternativ.
Den republikanska föreningen har således mycket arbete kvar. Något penndrag lär vi inte behöva frukta för lång tid framöver.
Erik Weiman
Andre vice ordförande i landstingsfullmäktige (M)
LÄS OCKSÅ: Hur länge ska frågan om monarkin begravas?