På onsdag ska landstingsstyrelsen yttra sig om utredningen ”Olika vägar till föräldraskap”. Den behandlar bland annat frågan om surrogatmödraskap och utredningens förslag är att det inte ska vara tillåtet i Sverige.
Utredarna väger på ett balanserat sätt för-och nackdelar mot varandra. Surrogathandel är problematiskt av många olika skäl, dels för att det innebär medicinska risker för kvinnan men också för att det är behäftat med en rad juridiska problem. Surrogathandel medför också en tydlig risk för att surrogatmodern görs till medel för andras människors efterfrågan. Risken för exploatering av socialt och ekonomiskt utsatta kvinnor är uppenbar.
Även ett surrogatmödraskap utan ekonomisk ersättning, så kallat altruistiskt, är problematiskt då risken är stor för en svart marknad eller att kompensation ges till surrogatmodern i andra former. I England pågår en form av svarthandel där kvinnor får sina lägenheter renoverade eller långa utlandssemestrar i utbyte mot att ställa upp som surrogatmoder.
Förespråkarnas främsta skäl att tillåta surrogatmödraskap i Sverige är att det redan idag kommer barn till Sverige som fötts av en surrogatmoder utomlands, antingen kommersiellt eller altruistiskt. Det innebär en rad risker för såväl barn som surrogatmodern. Att arrangera kommersiella surrogatmödraskap kan vara en lönsam affär där kvinnor utnyttjas på ett hänsynslöst sätt. I bland annat Indien begränsas kvinnornas rörelsefrihet på ett sätt som närmast påminner om ett fängelse.
Insikten om detta har gjort att Indien inte längre tillåter att utländska par utnyttjar indiska kvinnor som surrogatmödrar. Surrogatmödrar får ta hela risken med en graviditet utan möjlighet till kompensation för framtida men. Ett utländskt arrangemang innebär även nackdelar för barnet. Det finns risk att barnet hamnar i en byråkratisk limbo innan det kan komma till Sverige t ex om landet där barnet fötts ändrar sina regler.
I de flesta länder har surrogatmamman rätt att bryta kontraktet och behålla barnet. I de fallen hamnar barnet i kläm mellan sin pappa i Sverige och mamman som fött det.
Då menar förespråkarna att nog är det väl bättre att tillåta surrogatmödraskap i Sverige under ordnade former och inom svensk hälso- och sjukvård? Nej, säger utredarna och vi håller med. Erfarenheter från länder som resonerat så visar nämligen att när man tillåter inhemska surrogatmödraskap minskar inte efterfrågan på surrogatarrangemang utomlands, snarare tvärtom. Ett exempel är Australien där det trots att det a?r lagligt att genomföra surrogatarrangemang i landet så föds det mångdubbelt fler barn åt australiensare av surrogatmödrar i utlandet än av inhemska surrogatmödrar.
Därför skriver utredarna "Enligt vår mening finns det således inte fog för att påstå? att de informella arrangemangen eller utlandsarrangemangen skulle upphöra eller ens minska i antal efter ett tillåtande i Sverige. Vi menar att det rentav finns en risk för att de informella arrangemangen och utlandsarrangemangen på sikt ökar, om man tillåter surrogatmoderskap. De fördelar som kan uppnås genom ett tillåtande måste vägas mot denna risk."
När ett fenomen normaliseras ökar efterfrågan. Den efterfrågan ökar i sin tur den kommersiella handeln med kvinnors kroppar i fattigare delar av världen.
Det vill inte vi bidra till. Genom att tillåta surrogatmödraskap i någon form i Sverige ökar vi risken för exploatering av kvinnor även i andra länder. Alla tycks vara överens om att det är fel att utnyttja kvinnors kroppar som en handelsvara. Vill man jobba mot det måste man också se riskerna med surrogatmödraskap, både i Sverige och i andra länder.
Utredningen har på ett tydligt sätt svarat nej på frågan om surrogatmödraskap bör tillåtas i Sverige, vare sig kommersiellt eller altruistiskt. Till skillnad från andra partier delar vi den uppfattningen
Anna-Karin Klomp (KD)
Sören Bergqvist (V)
landstingsråd i opposition