Kampen om det politiska inflytandet för de kommande fyra åren pågår nu för fullt runt om i landet. För partier och förtroendevalda handlar det om att presentera sin bild av hur ”läget i landet eller kommunen är” och vad som ska göras för att få en fortsatt utveckling i den riktning vi önskar.
Det är en snårig bild som presenteras. Oppositionen använder ofta beskrivningar som massarbetslöshet, sönderslagen välfärd ökade klyftor eller en miljöpolitik som för oss mot avgrunden. Majoriteten beskriver en helt annan verklighet.
Vi beskriver ett land och borgerligt styrda kommuner där välfärden har förbättrats, där ekonomin utvecklas, där arbetslösheten är låg och att svensk miljöpolitik är ett lysande exempel i världen.
Vilken bild stämmer? Vi anser självfallet att vår bild är den rätta.
Det finns några frågeställningar som vi tycker är viktiga för dig som väljare att fundera över när du tar ställning.
1) Har svensk ekonomi utvecklats positivt under de senaste åtta åren? För den som analyserar detta på ett ärligt sätt är svaret förmodligen obetingat ja särskilt i ljuset av att världen befann sig i en högkonjunktur då men befinner sig i en lågkonjunktur nu. Då är det snarast uppseendeväckande att vi i Sverige inte har känt av standardförsämringar utan snarare kraftiga förbättringar tillsammans med en mycket stark offentlig ekonomi.
2) Även om är trevligt med 25 procent kortare arbetstid till oförändrad lön eller gratis friår, eller det låter bra att målet är att avskaffa ekonomisk tillväxt – fungerar det när en ökande andel av befolkningen är i ”ej arbetsför ålder”? Finansierar det högre löner till lärare? Ger det mer pengar till skolan och välfärden? Svaret är naturligtvis nej. Blir sådana mål då annat än fagra ord eller möjligen ett löfte om att en ”mörknande framtid är vår?
3) Att styra ett land eller en kommun kräver ett ansvarstagande för helheten. Det finns ett antal partier som presenterar en helhetspolitik och som också kan berätta hur. Det finns också partier som bara har en eller några få frågor på sitt program.
Ibland pekar dom ut grupper som de anser är problem: Det kan röra invandrare, vita, rika eller män. Om vi konstaterar att det finns diskriminering så är nog de flesta överens om att den är oönskad. Är diskrimineringen så oönskad att vilka medel som helst kan användas för att bekämpa den? Helgar ändamålen medlen?
FI har exempelvis i sitt program en obligatorisk omskolning av män. Är det ok? Kan man säga att: Ja, jag ställer kanske inte upp på omskolning men jag är mot det strukturella förtrycket av kvinnor så jag röstar på FI? Ja, uppenbarligen kan en del det. Vi tycker att det är viktigt att tänka efter med vilka metoder man är beredd att påverka en utveckling i en viss riktning.
Om en del av befolkningen röstar för partier som presenterar en helhetspolitik och en annan del av befolkningen väljer ut någon fråga och hoppas att helhetspartierna tar ansvar för resten kan både läget och politiken i både kommuner och i riksdagen efter valet bli en stor överraskning eller möjligen chock.
De gamla partierna må vara gamla även när vi kallar oss för ”nya”. Den erfarenhet som finns från att styra har lärt de partierna att det inte räcker med ett engagemang i någon fråga utan att världen är mer komplicera ändå.
Vi som är företrädare för den borgerliga sidan är övertygade om marknadsekonomins överlägsenhet i förhållande till socialismen i att bygga välfärd. Vi menar att det finns empiriska bevis för att vi har rätt. Vi anser också att rätten att välja i många stycken övertrumfar en vilja att reglera.
Vår förhoppning är att också väljarna ska se det när vi nu går in i skarpt läge och faktiskt röstar fram politiskt ansvariga som har en politik för mer än en enda fråga.
Klas Bergström , kommunstyrelsens ordförande (M) i Knivsta
Jeanette Meland (M) Knivsta
Göran Nilsson (M) Knivsta