”Politik är att vilja!”, är något som Olof Palme ofta hävdade. Sedan dess har Socialdemokraterna blivit ett parti som har tappat sin vilja och förmåga att få människor i arbete. Framförallt när det gäller Sveriges ungdomar och utlandsfödda.
Ungdomsarbetslösheten och integrationen på arbetsmarknaden är två av vår tids största problem. Att få in en fot på arbetsmarknaden är svårt, inte minst efter en långvarig lågkonjunktur. Trots att 250 000 fler har fått jobb sedan 2006 står många fortfarande utanför arbetsmarknaden, dels eftersom krisen har varit utdragen, dels eftersom utanförskapet var rekordstort redan 2006.
Att ungdomar råkar värst ut i en lågkonjunktur har strukturella orsaker. Turordningsreglerna vid uppsägningar i lagen om anställningsskydd (LAS), höga trösklar till jobb och dålig koppling mellan utbildning och arbetsliv gör att unga har svårt att få anställning, men också att det är de som oftast tvingas lämna sina jobb först vid nedskärningar i företagen.
När alliansen halverade arbetsgivaravgiften för unga och sänkte restaurangmomsen gav de unga människor möjligheten att få ett jobb.
Det beräknas att sänkningen av restaurangmomsen har skapat cirka 7 300 helårsarbeten, varav cirka 340 jobb i Uppsala län. Halveringen av arbetsgivaravgifterna väsentligt fler därtill. Lättnaderna gör att arbetsgivarna vågar anställa unga utan arbetslivserfarenhet, eftersom kostnaden inte är lika stor. Det gör också att den bransch som anställer störst andel unga, restaurangnäringen, kan växa och skapa fler jobb.
Att Socialdemokraterna vill fördubbla arbetsgivaravgiften för unga och höja restaurangmomsen är ett hot mot ungas jobb och kommer göra det svårare att komma in på arbetsmarknaden.
För oss som jobbar i restaurangbranschen är dessa reformer viktiga för att ha råd att behålla personalen och i vissa fall hela verksamheten.
Hur det ska bli lättare för unga att få jobb när det blir dyrare att anställa och när de branscher där de får jobb straffas är obegripligt. Den enda ”ungdomsgaranti” som Socialdemokraterna i realiteten har är att göra ungdomsjobben färre.
Något som i sällan nämns i debatten är att restaurangmomsen enbart innefattar mat och alkoholfri dryck, precis som det gör i mataffären.
Sänkningen av momsen gör det alltså mer rättvist ur konkurrenssynpunkt.
Både livsmedelsbutiker och bensinmackar konkurrerar i dag med restaurangerna om matgästerna. Om momsen på restaurangerna höjs blir det åter orättvisa konkurrensvillkor, eftersom butiker och bensinmackar kan fortsätta sälja tillagad mat med betydligt lägre momssatser.
Är det verkligen Socialdemokraternas vilja att varmkorven på macken ska gynnas jämfört med riktigt tillagad mat på restaurang?
Varför ska inte tjänster som ger jobb ha samma eller bättre villkor som tjänster som inte ger lika många jobb?
Människor som får jobb inom restaurangbranschen är ofta ungdomar och/eller utlandsfödda. Att höja momsen med mer än det dubbla skulle därför få förödande konsekvenser för främst dessa grupper, som alltså har det svårast att få in en fot på arbetsmarknaden. Vi tycker att det är dumt att skapa ännu högre trösklar för personer som redan har det svårt att få ett jobb.
Visst, det fanns restauranger även innan alliansen halverade momsen. Nettovinsterna var dock låga och personalen fick oftare svart lön. Är detta verkligen något vi vill återinföra? Sänkningen har gjort svarta jobb vita.
Om mindre än två månader är det val. Då kan du påverka hur framtiden ska se ut. Just din röst kan bli avgörande för om unga och utlandsfödda fortsättningsvis ska ha ett jobb att gå till.
Martin Eriksson, bartender och servitör
Brittmarie Uddfalk, delägare Lingon
Tomas Heller, delägare Plock-gruppen
Mats Naesström, delägare Plock-gruppen
Tony Thörnlund, delägare Plock-gruppen
Anders Törnkvist, delägare Plock-gruppen
Stefan Wahlstrand, delägare Plock-gruppen
Dennis Andersson, delägare Oasia
Lise-Lotte Argulander, förbundsjurist Visita