S når inte lågt ställt mål

Socialdemokraterna når inte sitt lågt ställda arbetslöshetsmål, skriver Kent Persson.

Kent Persson

Kent Persson

Foto: Izabelle Nordfjell / TT

DEBATT2014-06-18 15:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nya Moderaternas och alliansens mål är att över fem miljoner människor ska ha ett arbete år 2020 genom att sysselsättningen ökar med 350 000 människor de närmaste sex åren. Det är ett ambitiöst mål, men vi är övertygade om att det kan nås genom en fortsatt ansvarsfull politik och en bred kombination av åtgärder.

Till vår arbetslinje lägger vi nu förslag om snabbare vägar till jobb för nyanlända, bättre stöd till jobb för människor med en funktionsnedsättning samt en satsning på unga företagare. Tidigare i vår har vi även presenterat omfattande reformer på skol- och utbildningsområdet. Genom att utbilda arbetskraften lägger vi grunden för fler i arbete.

Den kritik som Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Magdalena Andersson framfört kring att Konjunkturinstitutet, KI, räknar med en jobbökning fram till 2020 är inte seriös. KI:s beräkningar bygger på att alliansens jobbreformer ligger fast. Att jobben automatiskt växer till i takt med att befolkningen växer är också fel. Danmark och Irland är två exempel på länder där befolkningen vuxit sedan 2006, men inte jobben.

När Magdalena Andersson och andra från oppositionspartierna nu i högt tonläge försöker avfärda våra jobbambitioner är det viktigt att hålla några saker i minnet.

Socialdemokraternas mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 innebär enligt Stefan Löfven att runt 200 000 jobb behöver skapas. Stefan Löfven och Magdalena Andersson lägger alltså redan där ribban betydligt lägre än Alliansen. Det är också en avgörande skillnad mellan ett konkret jobbmål och ett arbetslöshetsmål. Det senare kan nås genom förtidspensioneringar och att sätta människor i olika typer av plats- och åtgärdsprogram. Socialdemokraterna har alltså öppnat för en återgång till den gamla AMS-politik som gömde och glömde människor.

Till detta ska även läggas de allt längre kravlistorna från Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Stopp för tillväxt, arbetstidsförkortning, snabbavveckling av kärnkraften och omfattande skattehöjningar på arbete är bara några av de krav som Åsa Romson, Gustav Fridolin och Jonas Sjöstedt går till val på. Vilka kompromisser kommer Löfven och Andersson tvingas att gå med på när Miljöpartiet och Vänsterpartiet ska ingå i deras regeringsunderlag? Beräkningar visar att Socialdemokraternas nuvarande politiska förslag skulle leda till 80 000 färre jobb. Ledande nationalekonomer, bland annat Lars Calmfors, har nyligen konstaterat att höjningar av arbetsgivaravgifterna för unga och en fördubbling av restaurangmomsen kommer att leda till att arbetstillfällen slås ut.

De negativa jobbeffekterna kommer att bli ännu allvarligare om Miljöpartiets och Vänsterpartiets tillväxtfientliga och jobbförstörande politik får genomslag i en rödgrön regering.

Nya Moderaternas och alliansens idé är en annan. Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det som är vårt gemensamma. Sverige har i dag högst sysselsättningsgrad och högst arbetskraftsdeltagande i hela EU. Vi ligger i topp när det gäller hur stor andel kvinnor som jobbar. Utanförskapet har minskat med närmare 200 000 personer sedan 2006.

Sedan 2006 har över 250 000 fler människor ett arbete att gå till. Trots finanskrisen och en utdragen lågkonjunktur. Det är en bra början, men vi vill mer. Jobben behöver fortsätta bli fler och komma fler till del.

Om detta handlar höstens val. Ska vi framåt med fler i arbete eller bakåt med ett vänsterexperiment som är splittrat kring det mesta utom att återgå till utbyggda bidragssystem och kraftigt höjda skatter på jobb och företagande?

Kent Persson
partisekreterare (M)

DEBATT

Läs mer om