Polisbristen är ett av Sveriges mest akuta problem. När polisen inte har tillräckliga resurser så kan brottslighet obehindrat få fotfäste, samtidigt som förtroendet för rättsstaten riskerar att urholkas. Trots att Stefan Löfven inte vill säga det utgör det här en kris. Situationen går att lösa, men då krävs probleminsikt och konkreta förslag.
Det är färre poliser i tjänst än något år sedan 2010, trots att befolkningen ökat under samma tid. 2010 fanns det 216 poliser per 100 000 invånare, idag finns 201 per 100 000. Genomsnittet i Europa är betydligt högre. Samtidigt är uppklarningen av brott den sämsta på 16 år. Många poliser anger personalbristen som det viktigaste skälet till att inte fler brott klaras upp.
Detta drabbar direkt de brottsoffer som inte kommer att få upprättelse, samt framtida brottsoffer. Hade det funnits fler poliser i tjänst så hade fler brott kunnat stoppas. I höstas uppmärksammades hur våldtäktsutredningar lades på hög. Det minskar förstås människors känsla av trygghet, samt deras tillit till rättssamhället överlag.
För att vända utvecklingen behövs fler poliser. Det kommer att kräva ökade budgetanslag, men enbart mer pengar kommer inte att räcka - det behövs fler åtgärder för att fler ska vilja söka till polisutbildningen, och för att fler ska stanna kvar i yrket. För det bör åtminstone följande saker göras:
1. Överför fler poliser till yttre tjänst. Allt fler poliser sitter på kontorsbefattningar och handskas med mer administration, vilket är en följd av omorgansationen. Genom att flytta administrativa funktioner till annan personal än poliser, avbyråkratisera samt överföra vissa uppgifter som passhantering till andra myndigheter kan fler poliser snabbt överföras till yttre tjänst.
2. Höj lönerna och förbättra möjligheten till fortbildning. 6 av 10 poliser anser att höjd lön är den viktigaste faktorn för att de ska fortsätta jobba som poliser. Liberalerna vill satsa 1,3 miljarder kronor på att höja polislönerna med 4000 kronor i månaden. Dessutom vill L tillföra ytterligare 100 miljoner kronor för kompetensutveckling och vidareutbildning. Att känna att man kan utvecklas i sitt yrke är fundamentalt för viljan att fortsätta som polis, liksom löneutvecklingen.
3. Möjliggör för gymnasieelever att påbörja polisutbildningen direkt efter studenten. I dagsläget råder den formella problematiken att polisutbildningen inte är sökbar om slutbetyg från gymnasiet inte kan uppvisas. Av uppenbara skäl förhindrar detta ett påbörjande av polisutbildningen direkt efter gymnasiet eftersom ansökningsperioden infaller under november (föregående år), medan betygen vanligen erhålls i maj eller juni (följande år). Eftersom långt ifrån alla är villiga att vänta ett extra halvår till vårterminens utbildningsstart för poliser är det inte helt ovanligt att polisutbildningen nedprioriteras till fördel för alternativa utbildningar. En nedprioritering som inte sällan ökar i samband med övriga nackdelar som polisyrket medför.
4. Effektivisera blåljusnätet. Många av våra förslag är kostnadsdrivande. Detta förslag kan dock spara upp till miljardbelopp. Polisens kommunikationssystem “Rakel” är föråldrat och behöver förnyas. Regeringen vill dock bygga ett helt nytt, eget statligt nät. Det beräknas kosta fyra miljarder men flera remissinstanser menar att det kan bli ännu dyrare. En mycket effektivare lösning vore att införa prioriterade kanaler i det befintliga mobilnätet, som man gjort i t.ex. Storbritannien. På så vis kan pengar sparas och istället satsas på polislöner.
Problemen inom polisen ska inte underskattas, men det ska inte heller förslagen på lösningar. Med dessa reformer skulle vi snabbt få fler poliser i yttre tjänst, samt säkra den långsiktiga personalförsörjningen. Det förutsätter dock en regering som tar problemen på allvar och har konkreta lösningar. Inget tyder på att Löfven kan leda en sådan regering.
Oscar Matti
riksstyrelseledamot Liberala Studenter
Joar Lindén
ordförande Liberala Studenter Skåne