Larmen om arter som hotas till utrotning duggar tätt. Nu senast nyheten om omfattande insektsdöd. Pollinerande insekter är avgörande för jordbruket, trädgårdsnäringen och den vilda naturen.
En tysk undersökning visade nyligen att förekomsten av de flygande insekterna, där pollinerande insekter ingår, har minskat med 75 procent sedan 1989 i flera naturreservat.
Förutom användning av kemiska bekämpningsmedel är en viktig förklaring till insektsdöden att kulturlandskapet, alltså marken vi använder för odling och bete, växer igen.
Cirka hälften av Sveriges växt- och djurarter är beroende av kulturlandskapet – särskilt av ängar och naturbetesmarker. När dessa växer igen förlorar många arter sin livsmiljö. I Sverige minskar till exempel antalet bin och humlor dramatiskt. 83 av Sveriges 280 arter av bin är rödlistade. Det är viktigt att stoppa utrotningen av arter både för att de har ett egenvärde och för att vi människor är beroende av dem på många sätt. Till exempel kräver många av de grödor vi odlar att det finns bin och andra pollinerande insekter.
Arternas beroende av människans skötsel av markerna visar hur människan faktiskt har spelat och fortfarande kan spela en positiv roll för naturen.
Miljöpartiet har länge arbetat för att höja ersättningen för lantbrukare och andra som sköter ängar och naturbetesmarker. Nu blir detta verklighet. Regeringen har beslutat att höja miljöersättningen för marker som är extra värdefulla ur ett naturvårdsperspektiv. 255 miljoner satsas på detta. Det gäller bland annat slåtterängar med särskilda värden, skogsbete och mosaikbete. Till satsningen knyts också en förstärkt rådgivning som ska höja kunskaperna om olika skötselmetoder.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har uttalat sig positivt om satsningarna på betesmarker men vill gärna se ännu större satsningar framöver.
I den frågan är LRF och MP helt överens. Miljöpartiet arbetar för att öka stöden för lantbrukarnas miljötjänster, framförallt inom ramen för landsbygdsprogrammet.
I Uppsala län är Upplandsstiftelsen med i flera projekt som rör kulturlandskapet.
På Gräsö har Upplandsstiftelsen till exempel ett samarbete med flera djuruppfödare och bolaget Gräsö Kött AB för att möjliggöra bete i hagmarkerna. Upplandsstiftelsen har också under de senaste åren genomfört restaureringar av många hagmarker i länet. En viktig åtgärd för att få ökad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet är den offentliga sektorns upphandling av ekologisk mjölk och naturbeteskött.
För att gynna naturbeten kommer Uppsala kommun att göra tre viktiga satsningar 2018: kommunala arrendatorer som håller naturbetesmarker betade ska erbjudas bättre villkor, Jällaskolan ska ställas om till ekologisk drift och kommunens naturvårdsprogram ska uppdateras och bli mer styrande.
Såväl Uppsala kommun som Region Uppsala ökar inköpen av ekologiska livsmedel. Region Uppsala har den näst högsta andelen ekologisk mat av alla landsting och regioner i Sverige.
Genom våra inköp av stora volymer livsmedel är vi viktiga aktörer med stor påverkan på miljö och hälsa för människor och djur och kan driva på utvecklingen i fortsatt positiv riktning.
Regeringen har också nu gett Naturvårdsverket i uppdrag att sammanställa vilka insatser som görs i Sverige för att motverka nedgången för vilda pollinerande insekter och vilka ytterligare åtgärder som kan behövas.
Med regeringens, Region Uppsalas och Uppsala kommuns satsningar på värdefulla ängar och naturbetesmarker gör vi en insats för att stoppa artutrotningen och stärka den biologiska mångfalden, för bättre villkor för våra lantbrukare och för ett tilltalande kulturlandskap för alla.
Maria Gardfjell
kommunalråd (MP)
Jenny Lundström
regionråd (MP) och ordförande regionala utvecklingsnämnden