Bostadskrisen blir allt mer allvarlig. Trångboddheten ökar samtidigt som både andrahandshyror och bostadspriser rusar. Värst drabbade är alla de som saknar pengar, kontakter eller släktingar som kan hjälpa dem. Främst nyanlända, unga och studenter. Det saknas tiotusentals studentlägenheter och ingen studieort har ett överskott av bostäder.
Boverkets senaste larmrapport om att det behövs 700 000 nya bostäder till 2025 sätter siffror på den tröstlösa verklighet som stirrar alltför många i ansiktet. Inte bara enskilda människor utan hela Sveriges tillväxt och företagens möjligheter att rekrytera nya medarbetare straffas av bristen på tillgängliga bostäder. Nyexaminerade studenter måste kunna flytta dit där jobben finns, och företag som Scania och Spotify ska inte behöva ha egna bostadsköer för att kunna rekrytera rätt kompetens.
Att regeringen nu har öppnat upp för blocköverskridande samtal och samtidigt skrivit upp bostadsmålet är en bra start.
Bostadsbristen är i högsta grad politiskt skapad och då är det politikens ansvar att lösa den. Regeringen har aviserat att regelförenklingar kommer tas upp i de blocköverskridande samtalen.
Förutom kraftiga regelförenklingar behövs det riktiga reformer för ökat byggande och sänkta kostnader.
En rejäl och nationellt omfattande översyn av exempelvis parkeringsnormer och regler för standarder och utrymmen måste till. I dag driver krångliga och otidsenliga krav upp kostnaderna för både studentlägenheter och små hyresrätter. Det kan inte fortsätta.
Skattefrågor relaterade till bostäder måste ses över. Tunga bedömare såsom OECD, EU-kommissionen och Finanspolitiska Rådet är eniga om att flyttskatterna måste sänkas och att ränteavdragen måste trappas ned och på sikt helt försvinna. Det är inte rimligt att staten subventionerar dyra lån och samtidigt hindrar flyttkedjor.
Se över naturreservat och riksintressen som hindrar centralt byggandet i attraktiva städer och studieorter.
Om vi bygger högre och tätare så sparar vi på både samhällets resurser, på miljön och får trevligare områden att bo och vistas i.
Hindrena på bostadsmarknaden är många och drabbar hela samhället. De med minst resurser och kontakter är dock de som drabbas värst av bostadsbrist, höga priser och hyror och långa pendlingsavstånd. Vi kan bara hoppas på att regeringen vågar genomföra de reformer som behövs. Annars riskerar bostadsbristen att bli än värre.
Elin Larsson, Centerstudenter UppsalaAlfred Askeljung, förbundsordförande Centerstudenter