Det är guldläge för innovativa bygder. Nu behövs goda hållbara idéer som möts i ett rikt knytkalas där alla engageras och delar med sig.
Det har rullat många miljarder i projekt-Sverige. EU:s samlande kommentar är att vi haft många intressanta projekt, men få som förändrat strukturer. Syftet med EU:s strukturfonder är just att skapa bättre strukturer. Vi har en del kvar att jobba med.
Äntligen börjar det bli full fart på EU:s programperiod 2014–2020. Nu finns miljarder för att arbeta med smart och hållbar tillväxt för alla, inte minst för landsbygden.
EU har tänkt till och lagt fram ett nytt strategidokument om landsbygdsinnovation (”Strategic approach to EU agricultural research & innovation”).
Få i Sverige har uppmärksammat detta nytänkande dokument, som borde vara som hand i handske för Jordbruksverket, länsstyrelserna och landets områden för lokalt ledd utveckling (Leader).
EU menar att vi måste ta andra tag. Traditionellt har vi arbetat med linjära system där ett kunskapscentrum överför kunskaper på ett uniformt sätt till alla. Så är ofta fallet i Sverige, allt ifrån mathantverk och turism till landsbygdsutveckling i övrigt. Erfarenheterna visar att denna modell inte fungerar så bra.
Den komplexa miljö som landsbygden består av behöver i stället olika lösningar, som anpassas efter de förutsättningar som varje bygd har.
Vi behöver lyssna till de lokala erfarenheterna och arbeta med kunskapsutbyte i en dialog, inte med traditionell kunskapsöverföring.
Det är en interaktiv innovationsmodell som ger förändring. Det behövs ett engagemang från alla – en process av samskapande och samhandling. Vi behöver använda oss av alla tänkbara kunskapskällor, inte minst den tysta kunskapen. All praktisk erfarenhet som ”sitter i ryggmärgen” men som det är svårt att sätta ord på, är guld värd.
EU:s nya ansats för innovation har två tydliga inslag. Det ena är att förstå varje bygds egna unika förutsättningar. Det andra är att förstå vilka verktyg som utvecklar kunskap och innovation.
Att förstå en bygd handlar om att förstå humankapitalet och det sociala kapitalet. Humankapitalet är individernas egenskaper, där förmågan till innovation liksom den tysta kunskapen är centrala. Det sociala kapitalet handlar om nätverk, gemensamma värderingar samt förmåga att samverka i praktiken. Att förstå systemen för kunskap och innovation handlar om att skapa verktyg för att förbättra dessa systems förmåga till leverans, anpassade efter varje bygd.
Men i dag finns många planer på att som tidigare satsa medel på linjär kunskapsöverföring. Risken är att vi trampar på i gamla fotspår i stället för att ta till oss EU:s nytänkande. Lägg ner mindre pengar på projektanställda och mer på engagerade entreprenörer och medborgare.
Satsa på interaktiv innovation, det som även kallas för crowdsourcing. Låt oss översätta det till knytkraft, med knytkalaset som förebild.
Samla alla lokala aktörer och duka upp till knytkalas som är unika för varje bygd och skapa tillsammans. Då får vi pulserande innovativa bygder som lever vidare när projektpengarna är slut. Vi behöver inte ytterligare år där experter ska överföra kunskap till dem som redan har en stark kompetens.
Urban Laurin, fil dr