Marianne andas inte mer. När hon rullas ut från avdelningen står en annan kvinna ensam kvar. Vem tar hand om henne?
Elsa har svår hjärtsvikt och problem med att gå. Hennes man är dement – när han går för att hämta posten kommer han inte alltid tillbaka. Hur ska Elsa orka?
Världens bästa sjukvård samlas kring Leos mamma som ska dö. Leos pappa orkar vare sig äta eller borsta tänderna. Vem hjälper när ett barn och hans pappa lever halva sina liv på sjukhuset?
Familjer ser olika ut. Alla behöver de hjälp och stöd när livet går sönder. Anhöriga är nyckelpersoner för den sjuka patienten, men tärs ofta själva av sin näras sjukdom. Även om mycket förbättrats de senaste åren blir fortfarande var fjärde anhörig själv sjuk. Anhöriga kvinnor sjukskrivs tre gånger oftare än män.
Äldre män vårdas ofta av sina hustrur, medan äldre kvinnor ofta lever ensamma under sina sista år med stöd från eventuella barn. När vardagen blir ett arbete behöver omgivningen finnas där. Sedan halvårsskiftet 2009 finns en lagstadgad rätt till hjälp och stöd för människor som vårdar en långvarigt sjuk, äldre eller funktionshindrad närstående.
Anhörigvårdare kan nu få en dräglig livssituation och löper mindre risk för att själva bli sjuka, men vi kan göra mer.
Folkpartiet Liberalerna vill att anhöriga ska få bättre stöd. Vi vill ge större möjlighet till hembesök i sjukvården, öka kunskapen om anhöriga och satsa på förebyggande vård. Enkla kontaktvägar mellan anhöriga och personal behöver utvecklas och goda erfarenheter spridas. Anhöriga måste också enkelt kunna få kontakt med andra i liknande situation. Vi vill att både landsting och kommuner får större kunskap och mod att göra anhöriga delaktiga och synliga. Alla måste se den som hjälper och själv behöver hjälp.
Som anhörig måste man orka hjälpa både patienten och sig själv. Alliansen har nyligen beslutat om och genomfört ett projekt för förbättrat anhörigstöd i hela landstinget.
Ett viktigt resultat av detta arbete är anhöriggrupper enligt den så kallade Akermodellen – där medarbetare, anhöriga och patienter lär av varandra och där både patienter och anhöriga lär sig att bemästra sin situation.
Akademiska sjukhusets psykiatri har vunnit priser för denna arbetsmodell och vi vill att den införs över hela landstinget.
Folkpartiet vill öka satsningen på anhörigstödjare. Vi ser det som självklart att sjukhuspatienters anhöriga kan tillbringa vardagen med sina nära, dela måltider och stanna över natten.
Vi tror också att inte bara patienter, utan även föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom skulle ha nytta av en vårdsamordnare – föräldrar till mycket tidigt födda barn redan vid utskrivning från sjukhuset.
När en förälder drabbas av en långvarig, svår sjukdom finns en risk för att barnen far illa. Lika illa är det när ett älskat syskon inte längre kan leka som vanligt. Den 1 januari 2010 skärpte riksdagen rättigheterna för barn vars förälder eller nära vuxen drabbas av sjukdom, skada eller missbruk. Det var en viktig förbättring, men vi vill mer.
Folkpartiet vill öka kunskapen om barn som anhöriga inom hela sjukvården.
Alla måste våga möta ett barn som har det svårt. Genom noggranna rutiner och erbjudanden om stödsamtal kan vi fånga upp barn till föräldrar med svår kronisk eller obotlig sjukdom, både föräldrar med somatisk sjukdom och dem som får psykiatrisk vård eller behandling för missbruk. Folkpartiet vill också förstärka Akademiska sjukhusets lekterapi för att stötta barn, föräldrar och syskon.
Osynliga anhöriga blir morgondagens patienter. Därför måste länets anhöriga och anhörigvårdare synliggöras och stöttas. Alla måste våga möta ett barn som har det svårt. Alla måste se en vuxen som hjälper och själv behöver hjälp. Det är en liten kostnad, men en mycket viktig investering.
Lina Nordquist (FP), landstingsråd